Ett dygn på sjukhus.

Tisdagen började ganska bra.
Men efter lunch tilltog illamående och kryp i benen.
Tog ett piller och gick till sängs.
Då kommer maken och säger:
- Dom har ringt från onkologen och vill att du kommer in, nu !

Fattade inget men packade snabbt ihop en bag och for.
Det visade sig att nåt av mina värden som ska ligga på ca 160 nu var nere på 22 !!!
Och blodvärdet var också lågt.
Jag måste läggas in.

Så där fick jag en sal och en säng och inget mer hände den dagen.
Men idag...
Prover i mängd redan från kl 7.
Väntan på påsar som sakta skulle droppas in under dagen.
Även två påsar blod.
Allt detta tog hela dagen och inte förrän halv fem släpptes jag ut.
Lite vimmelkantig men betydligt piggare än i går.

Nu väntar morgondagen med resa till Umeå.
Mer prover och möte med olika läkare inför operationen senare denna månad.
Undrar just om dom kan hitta fler ställen att sticka mig på.
Är nu blå över allt efter allt stickande.

Det mest positiva under detta dygn var den läkare som hade ansvar för mig.
Tog sig tid att sitta ner och prata långa stunder.
Förklara allt på "svenska".
Lugn och sansad.
Inte så ofta man får så mycket uppmärksamhet av en läkare i tjänst.
Ofta springer dom bara förbi och kastar ur sig något man inte fattar.
Känner mig betydligt lugnare efter den här dagen.

Imorgon är en ny dag...

Måndag

Vissa dagar är som "måndagsexemplar".
Igår var det en sån.

Dagen började inte bra med att jag fick ringa in ASIH tidigt p g a att maten var slut.
Sen var det dags för sängklädesbyte och tvätt.
Jag la in mina nya lakan som förärats mig på födelsedagen.
Som min syster sa:
- Bättre med blommor i sängen än i en vas.
Sköna satinlakan som var underbara att sova i.

Sen började maken kriget mot TV.
Han fick tag på en norrlänning på Telia som kunde sin sak.
Men under samtalet som varade i över två timmar hann han springa upp och ner för trappen ett otal gånger.
Sladdar skulle dras ur och sättas in.
Modem stängas av.
Och "snäckskal" passas ihop.
Men efter detta gigantiska teamwork hade jag helt plötsligt 17 kanaler igen.
Hurra !
Nu kan här zappas...

Sen kom mitt benpirr som på beställning.
Illamående och kräkningar.
Bara ta en tablett och försöka sova bort eländet.
Maken tog barnbarnen med sig på en svampturne.
Och jag var borta för omvärlden.
Men svamp hittade dom.
Överlyckliga.

Maken passade på att smörsteka de allra minsta och njöt av en god macka.
Själv satt jag mitt emot med potatispuré.
Inte rättvist precis.

Åkte även en sväng upp på Öfvre för att titta på deras nya projekt.
Början till en ny altan är utstakad.
Dom är duktiga, både designmässigt och hantverksmässigt.
Ska bli kul att se resultatet.

Men det blev en kort titt.
Jag måste hinna bada och bedöva mig inför kvällens stick.
Ny nål skulle sättas.
Och där gick det åt helsike.
Första nålen hamnade fel och när droppet skulle in så svullnade området upp.
Nytt stick och ny nål.
Jag som hatar detta stickande.
Så skulle matpåsen kopplas på.
Allt klart !!
Nej, påsen läker och den vita illaluktande maten droppar utanför.
Sköterskan fick snabbt åka ut på mottagningen och blanda en ny.
Då var klockan över nio och jag var helt slutkörd.
Orkade inte mer utan kröp ner bland mina blommiga lakan och somnade direkt.
Hann i alla fall fota en av alla vackra rosor jag fick under veckan.
Så underbara färger...

Kunskap

"Kunskap är inte tungt att bära", sa alltid min mormor.
Håller nog med om det.

Nu när jag är hemma hela dagarna och inte har så mycket att göra blir TV:n ett litet sällskap.
Men där är jag ju begränsad sedan några dagar.
Alla kanaler utom några få kan tittas på.
Så igår fick jag lära mig allt om bärgningen av skeppet Wasa och ingermanländarna.
Kanske inget jag egentligen behöver veta, men det var intressant.

Barnbarnen kom cyklande.
Här skulle skrivas önskelistor till födelsedagen i september.
Inte lätt.
Lilla E skrev i alla fall cykel och så bockade hon av den....
Sen blev det saker med konstig stavning men dom vet väldigt väl vad dom vill ha.
Sen har ju I namnsdag bara ett par dagar efter så hon skulle skriva två listor.
Ännu svårare.
men listorna blev nästan klara och dom kunde cykla hem till lunch.

Vi var även upp på Öfvre på eftermiddagen för att se hur det går med utformningen av trädgården.
Imponerande.
Blir så fint.

Sen hade jag bestämt att ta "mat" igen till natten.
"Lördagspåsen" blev fel så jag mådde lite illa på morgonen och förstod att jag inte skulle få i mig så mycket föda själv under dagen.
Då är det inte värt att chansa.
Behöver ju all näring jag kan få.
Men nu är nattens påse tommare än tomt och jag måste ringa in ASIH tidigare än vanligt....

Facebook

Varje dag går jag in på FB.
Vill se vad alla mina vänner har för sig.
Både glädjande och deprimerande.
Gläds åt allas aktiviteter.
Blir ledsen av att inte kunna göra allt de gör.
Just nu verkar surströmming- och kräftskivor ligga på topp.
Jag VILL också kunna äta kräftor och surströmming.

Känner också att dagarna blir längre.
Känns så i alla fall.
Vaknar tidigt, lägger mig tidigt.
Men dagarna blir ändå långa.
Långa och tråkiga.

Men igår ringde I och ville komma en stund.
Bägge två kom cyklande.
Ville måla med vattenfärger och E ville stryka handdukar.
Roligt att stryka små kökshanddukar och vika dem fint.
Spelar egentligen ingen roll om det inte är så skrynkliga...

Sen lyckades jag sitta uppe till strax efter 9.
Men då jag inte längre kan zappa bland fler kanaler än tre känns det inte så kul.
Hittar inte så mycket kul att se på.

Idag ska nålen bort.
Ska försöka klara mig en natt utan kosttillskott igen.
Måste återigen tänka på att få i mig mat så jag inte knäar.
Men att äta går bättre och bättre.
Det gäller bara att komma på något mer varierande än soppor och mos.
Får gå igenom kylskåp och frys.
Vara kreativ....

Från bra till dålig.

Kände mig lite orolig på förmidddagen och slog på TV:n för att fördriva tiden.
Inga program.
Systemet var dött.
Ringde Telia.
Här skulle sladdas ur, modem dras ur och sen....orkade inte lyssna.
Sa att maken ringer när han kommer hem.
Sen fick han rusa upp och ner med sladdar och "snäckskal" och testa.
Fortfarande inga kanaler.
Vi gav upp.
Så nu får jag nöja mig med 1,2 och 4.

Men vad gjorde det när benpirret slog till på kvällen och jag kunde inget göra.
Går runt, sitter, ligger och inget hjälper.
Fredagsmys finns liksom inte på kartan...
Ringde in ASIH tidigt.
Fick mitt dropp inkopplat, tog mina piller och hoppade i säng före 8.
Vill sova och slippa eländet.

Men nu har dom tagit ett antal prover som ev ska visa någon form av brist.
Får väl svar på detta till veckan.
Och sen kan nattmaten byggas på med det som ska in.
För som det verkar så är det biverkningar från senaste behandlingen som fortfarande sitter i.
Vill ha några bra veckor innan operationen så jag hoppas det släpper snart.

Dagen efter.

Så har jag klarat ett dygn utan kosttillskottet.
Gick riktigt bra.
Blev inte skakig och hungrig.
Men under dagen kunde jag äta en hel del.
Mycket jag inte visste kunde ätas p g a mitt problem med halsen.
Till exempel fick jag i mig en hel banan, så gott.
Det var nog ett halvår sedan jag smakade en banan.
Fast föda !

Var så pigg på morgonen att jag åkte en sväng på stan för lite shopping.
Garn till mitt broderi, mat och så rosor till dottern som hade namnsdag.
Hittade en underbar färg jag aldrig sett förut.
Så upp på Öfvre för att överlämna dem och passa på att krama goa barnbarn.

Sen bestämde vi att ta upp vår potatis.
Det blev en hel del på bara några "plantor".
Mandelpotatisen låter vi vila ett tag till.
De får bli lite större.
Nu vet vi att potatisodling fungerar i ett par kragpallar.
Kanske blir det även ett par "sättpärer" nästa år.

Sen kom krypet i benen.
La mig och sov ett par timmar för att slippa känna oron.
Förstår inte varför biverkningarna fortfarande sitter i.
Men efter förra behandlingen vill jag minnas att det tog minst ett par veckor innan allt var över.
Så det är väl bara att vänta ut det.
La mig tidigt för att sova bort kvällspirret.
Och så vaknar jag jättetidigt idag.
Vaknar till ett grått väder men ändå nästan 17 grader.
Kaffe på balkongen.
Skönt.

Födelsedag

Dagen började lugnt med bortkoppling av dropp.
Nu skulle jag klara mig ett dygn utan.
Bara försöka få i mig så mycket kalorier som möjligt, själv.

Sen började dörrklockan och telefonen att ringa.
Blommogram vällde in.
SMS:en i telefonen plingade i ett.
På Facebook haglade Grattis-hälsningarna in.
Kunde inte fatta att så många visste om min dag...

På eftermidddagen kom barn, barnbarn, måg och syskon på fika.
Mängder av paket att öppna.
Bara bra-att-ha-saker som uppskattades mycket.

Resten av dagen fortsatte i ett lugnare tempo.
Orkade till och med sitta uppe till 23.00 och se en hel film.
Länge sen jag hade den energin.

Dagen till ära slog äntligen min julros ut...

Har vårdat den ömt sedan 1:a advent 2011 och nu är den på G igen.

Sen har jag sovit en hel natt utan att varit kopplad till Mr Droppställning.
Kunde sova utan avbrott hela natten.
Skönt.
Men nu gäller det att peta i sig kalorier under dagen.
Äta så mycket jag kan.
Hoppas att inte illamåendet tar över.

Ja, dagen igår var en bra dag.
Ser fram emot nästa födelsedag !