Bort och hem igen.

Tänk att tre dagar kan bli så långa och innehållsrika.
Åkte tidigt på söndagmorgon, bussresa med trevliga och förväntansfulla människor.
Lunch på vägen.
Snabb incheckning.
En kväll med god mat och dryck, underhållning och möte med gamla bekanta.

Dag två lovade gott med sol över en snötäckt stad.
Promenad på oskottade trottoarer upp till Gamla stan höjde temperaturen i kroppen och en mugg med varmt Jägerte gjorde inte saken sämre.
Inköp på Julmarknaden, lunch, pedikyr och lite shopping innan det var dags för återfärd med båten.
Imorse klev vi nöjda av båten för färd hemöver.
Snabb bussresa och hemma mer än en timme före schemat.

En kort och intensiv resa som kändes förvånansvärt lång.

En hektisk men kul dag !

Vaknade i ottan efter att delat säng med lilla E.
Jag fick 20 % av sängen och de övriga 80 snurrade hon runt på...men varm och go var hon.

Till frukost bakade vi fyllda croissanter, några med ost och en med sylt.
- Mormor, jag hittar inte sylten jag la i.
- Ät en bit till, du la den i mitten.
- Äh, jag vill ändå inte ha den. Jag äter ägget istället.

Efter shopping och våffellunch var det dags för E:s hemfärd.
Det blir tomt när dom åker.
Alltid så intensivt och kul när dom är här.

Så kom "Gänget", 5 taggade herrar i övre medelåldern för månadens herrmiddag.
Nu blev det högt i taket.
Tre rätter slukades och det var dags för resultatet av dagens satsning på travet.

Med tanke på ljudvolymen från Tv-rummet och hurraropen var jag tvärsäker på årets vinst.
Men som en av gubbarna sa när dom for hem:
- Vi har aldrig förlorat så lite på en travkväll !

Nu är det dags att packa för att tidigt imorgon dra söderut.
Inte söderut med värme.
Nej, till Tallin för julshopping, julmarknad och några dagars ledighet.

Ska bli skönt att bara vara några dagar.

Elljusstakar, en nödvändigt ont eller ?

Idag har mitt tålamod verkligen prövats.
Som om det inte räcker med två icke fungerande stakar i sitt eget hem så har man det tredubbla i någon annans.
Jag har skruvat ur och i lampor så det räcker för alla mina kommande år och mer därtill.
Nu står totalt fyra obrukbara stakar gömda i garderober både här och där.
Kanske får de ett nytt liv nästa år.
Orkar inte mer.

Hem och förbereda för morgondagens herrmiddag.
Kvällens middag.
Disk.
Tvätt.

Men så kom lilla E, vår nattgäst.
Glad, förväntansfull och full med prat.
Vi plockade bland advenstpyntet, fixade, tände stakarna (dom som var nyinköpta och fungerade) tände levande ljus och dukade till middag.
Under tiden kom det klarhet på klarhet från denna lilla kloka dam.
Underfundiga.
Tänkvärda.
Roliga.
Nu är hon nybadad, luktar gott och vi ska mysa i fåtöljen innan godnattsagan.

Imorgon väntar nybakat bröd till frukost.
Hon har lovat fixa.

Mötet.

Facebook är märkligt. Man får många förfrågningar om att bli en "vän".
En del känner jag väl, andra mindre och en del vet jag knappt vilka de är.
Men de sistnämnda har jag tydligen träffat på någon av alla mina resor runt i vårt stift.
Har man gjort 59 visitationer och ett antal församlingsbesök är det inte alltid så lätt att komma ihåg dem alla.
Men jag är glad att de kommer ihåg mig.

En person som ville bli min vän på FB träffade jag idag.
Vi hade bestämt att äta lunch.
Jag blev upphämtad i en för mig högteknologisk bil. (Nästa gång ska jag be om en guidning).

Vi åt lunch och pratade i drygt en timme.
Underbart.
En sån klok och genomfin person med en blogg jag läser varje dag.
En blogg som får en att tänka till.
För att inte tala om alla underbara inlägg på Facebook.

Ser fram emot fler möten då jag vill veta mer.

Tjuvstart.

Ikväll har jag startat, men bara lite, med juldekoreringen.
Köpt blommor (inga julstjärnor) och arrangerat dem efter bästa förmåga.
Rotat i påsar med julsaker.
Provtänt alla elapparater.

Allt medan snön viner runt knutarna och formar drivor av vit och vacker snö.

På fredag kommer lilla E och hon blir den som kommer att få hjälpa till med pyntet och till sist tända alla elprylar.
På lördag kan vi tillsammans tjuvstarta 1:a advent.

Jag tror hon är bra på sånt !

Vad gick inte fel denna kyliga måndag ?

Bilen var inte varm, hade ställt klockan fel.
Kom för tidigt med chefens bil till verkstan.
En anställd gick före i kön till kaffeautomaten (som var för kunder) och tröck ut 8 koppar kaffe.
Elektrikern ringde och sa att han var på plats 09.00 (trots att jag uttryckligen sagt att jag inte hade möjlighet att komma ifrån förrän EFTER 10.00).
Hade fått en ny dataskärm som gör att jag ser ut att sitta på en tennismatch...bred som åttafilig autostrada och jag måste vrida huvudet fram och åter för att läsa en mail.
Hela officepaketet borta.
Barnbarnen på "skrivbordet" borta.

Desperat ringer jag suporten.
Han ber mig logga in honom och så börjar denna skräckinjagande skärm att arbeta.
Jag sitter med armarna i kors och ser datafönster flimra förbi, en pil som fladdrar nervöst från sida till sida...och jag gör ingenting.
Faschinerande !

Och så plötsligt !
Officepaketet ligger där.
Barnbarnen dyker upp (dock fler än jag har)

Allt är frid och fröjd och jag kan börja arbeta.
Då lägger skrivaren av !
GIP, tänker jag !

På väg hem stannar jag till för att inhandla en elljusstake som ska ersätta den som föll från vinden.
Väl hemma inser jag ganska snabbt att den har fel färg.

Inte värt starta några projekt en dag som denna.
Jag ligger lågt ikväll.

En blivande arkitekt ?

Igår kväll kom hon den lilla I och behövde tänka på annat än "syskonkärlek".
Vi rotade på vinden och lite överallt innan vi fann lådan full med Legobitar.
En helt ny värld för henne.
Här byggdes hus, bilar, lekplatser...legobitarna började tryta.

Imorse åkte vi till gården på skattjakt. Mormors fina guldring är tappad. Systematiskt gick vi igenom huset, jag med mina skitiga glasögon och lilla I med ficklampa. Ingen ring !

Väl i bilen säger hon:
- Är du ledsen för att du tappat ringen ?
- Ja, jag har fått den i present och den var fin.
- Jag är så liten så jag bryr mig inte så mycket om jag tappar en grej för jag glömmer så fort.

På väg hem slank vi in i en affär och bunkrade upp med mer Legobitar och skapandet fortsatte.
Dagen avslutades med en klassisk söndagsmiddag med den övriga familjen.

Men Legobyggena står kvar, vackra !

Ledig lördag fortsätter...

Helt plötsligt dök hon upp, lilla I.
Ibland måste man åka hemifrån.
Syskonkärleken kan bli för intensiv.
Man behöver en stund för sig själv.
Och då kan mormor och morfar bli en oas.
Nu sover hon gott.
Och jag får värme i natt, go värme.

Imorgon ska vi på skattjakt !

Ledig lördag.

Sover ända till klockan 8 !
Byter sängkläder i sängarna.
Tvättar de utbytta och hänger på tork.
Fixar frukost.
Löser melodikrysset tillsammans med vännerna på Facebook (häftigt med dagens teknologi)
Handlar inför söndagens familjemiddag.
Putsar fönster och byter gardiner.

Nu är jag värd ett par timmar med en god bok !

Jag har landat...

...inför en ledig helg.

Efter en dag med tacksamma lunch- och konferensgäster i Gården kom jag hem i vettig fredagstid.
Somnade gott till eftermiddagsnyheterna.
Fixade en god drink.
Förrätt (inte alltid det bjuds i detta hus för två) med rökt laxröra på stekt bröd.
Varmrätt med röding, sås och smörslungad potatis.
Sallad och goda såser.
Vitt vin genomgående.

Nu blir det väl att sova TV igen....

Och imorgon vill jag bara vara.

Snart helg !

Idag tog jag mig själv i kragen och åkte hem efter lunch. Har redan för många timmar på schemat och så blir det en lång dag imorgon.
Tänkte vila.
Bara slappa.
Kanske läsa en bok.
Och vad gjorde jag ?

Klättrade upp på vinden.
Rotade fram alla julsakerna.
Inventerade.
Vad behöver kompletteras.
Ringde barn och barnbarn och bjöd dem på pannkaksmiddag.

Men det är dom som ger mig energi, kramarna, skratten.
Nu är jag ganska pigg igen och redo för morgondagen.
Och bilen kommer att vara varm !

Tomt.

Vaknar senare än vanligt, trött, så trött.
Kallt ute.
Orkade inte med att rigga kupévärmaren igår och straffet blir återigen en kall bil.
Inte först på jobbet som brukligt är, lamporna lyser och dörren är upplåst.
Tittar som vanligt in i min arbetskamrats rum (kanske är han före mig någon gång)
Tomt.
Det enda som minner om att någon arbetat där är en överbliven matta, en tom hylla och en tyst telefon.
Kallt.
Ogästvänligt.
Han har flyttat till andra sidan.
Den jag ser om jag tittar genom glasdörrarna och över trapphuset.
Så nära men ändå så långt bort.

Jag kommer att sakna honom på min sida !

Det luktar jul.

Idag hade maken köpt färdig pepparkaksdeg och bjudit in barnbarnen till bak.
Glada och spralliga rusade dom in i vårt kök.
På med förkläden.
Fram med mjöl, kavlar, plåtar och smörpapper.
Baket var igång.

-Hur mycket deg får man äta var första frågan !

Här var maken och jag eniga: inte en smula, inte bra för magen.

Barnen kavlade, tryckte ut grisar, änglar, stjärnor, hjärtan och allehanda märkliga mönster.
Plåtarna flöt in och ut ur ugnen.
Kakor paketerades i formar med smörpapper mellan lagren (kan kladda ihop enligt E)
Huset fylldes med skratt och juldoft.

Skön avslutning på den första dagen denna vecka!

Sista dagen.

Idag var sista dagen på denna veckas visitation.
Skönt och sorgset på samma gång.
På några dagar hinner man skapa en kontakt med arbetslaget, förtroendevalda och ideella i ett pastorat. Och när man väl gjort det är det dags att åka vidare på nya arbetsuppgifter.
Men minnena sitter kvar, jag vet var dom finns och nu kanske det är lättare att slinka in på en kopp fika när man passerar.
En ny krets av bekanta.
Och som vanligt har jag lärt mig massor.

Nu är det bara fortsättningen på farsdag som fattas med middag hos dottern.
Känns även som morsdag då, när man får sätta sig vid dukat bord och bara njuta.
Och imorgon är det första dagen på en ny vecka !

Vem ska man tro på ?

Ikväll har jag fått förmånen att vara barnvakt i 3 timmar.

Jag hade lovat föräldrarna att vara ute så länge de ville, länge nog för att jag skulle hinna natta barnen.

Halv 9 började jag övertalningen.

- Ska vi byta om till pyjamas nu och borsta tänder ?
- Nja.

Tog en kvart och så var det klart för nästa steg.

- Jag har lovat era föräldrar att ni ska sova när dom kommer hem.
- Och jag har lovat pappa att vara vaken när han kommer säger E.

Tyst ett tag och så kommer det...

-Vem vill du tro på mormor ?

Uppdraget nästan slutfört.

Idag har vi genomfört dag tre på vår visitation. Lika intressanta möten och diskussioner. Nu återstår endast söndagens mässa, "I all enkelhet". Det ska bli spännande och att få höra pastoratets alla körer.
Men innan dess har jag mina anteckningar som ska skrivas ner, få läsbara för den som ska författa talet till söndagen.

När jag sitter här på kansliet med alla mina "kråkfötter" och hör sorlet från festen på fjärde våningen längtar jag hem till god mat och dryck, tända ljus och att bara vara.

Snart ser jag ljuset i tunneln...

Den andra dagen.

Återigen en dag med intressanta möten, nya kunskaper och nya drömmar...

Båtlivet har aldrig lockat mig. Inte ens när jag läst om och sett bilder på lyxiga farkoster med finesser jag inte ens har i mitt hem. Nej, sjön suger aldrig för mig.

Men idag !
Stridsbåt90 med en hastighet på över 50 knop, helt byggd i alumninium, en vändradie som inte ens en enhjulig cykel klarar (tror jag) och förmågan att ta sig fram i de grundaste vatten...då blev jag såld.

Mannen som stod där med sitt bildspel, lugna röst och förtroendeingivande yttre och berättade om företagets produkter fick mig att drömma om ett liv till sjöss på just denna båt.

Drömmen finns med inte miljonerna...

Första dagen av fyra.

Det var inte med glädje jag noterade vädret imorse. Snö i alla riktningar !
Det blir som med vinterdäcken, hastigt påkommet (fast detta hade de som kan det där med vädret varnat för i ett dygn).
Nu gällde det att lokalisera sopar och snöspadar.
Röja väg för utfart både till brevlåda och bil.

Hann med en vända på kansliet innan det var dags för avfärd norrut.
Då jag kämpade i motvind upp till Gården funderade jag på alternativen:
Skjuta på allt till en annan dag ?
Ringa återbud ?
Be församlingen ta sig till oss ?
Inget dög, vi bara måste.

När jag sedan stötte på min "Hustomte" med spade i näven och berättade vad vi skulle ut på sa han bara helt enkelt:

- Kan ni inte åka en annan dag ?

Det är inte alltid så enkelt här i livet.

På hemväg i regnet (nu var det inte alls kul på E4:an) upptäckte vi våra medarbetare i en mycket farlig situation.
De stod mitt på vägen, svart asfalt, mörk bil, inga lysen och långtradare som definitivt inte höll den högsta tillåtna hastigheten susande i bägge riktiningarna runt bilen.
Men två starka kvinnor kan mycket tillsammans med två starka karlar!
Av med bilen från vägen. Och vi kunde andas ut.

Nu återstår bara tre dagars resande denna vecka.

Hemma och vänder.

Efter två dagar med lyssnande och frenetiskt antecknande är jag åter på hemmaplan. Hann med en vända på kansliet för att snabbt inse att här behövdes en insats.
Post, mail och räkningar som krävde insatser...vändan blev till timmar.
Imorgon är jag på väg igen. Biskopvisitation resten av veckan.

Jag tycker jag har ett roligt och intressant arbete men ibland blir det för mycket. Hinner inte ens avsluta ett mastodontprotokoll så är det dags för nästa. Men jag har fixat detta tidigare och jag slipper ju skriva predikan (om det nu är någon tröst).

Men denna vecka ska även vintern göra sitt intåg. Snö är på G och redan nu biter det bra i vindarna. Detta gör att man helst håller sig hemmavid och inte ger sig ut på hala vägar, men nöden har ingen lag.

De ä bar å åk !

SMS !

Idag var det SMS:ens dag. Någon skulle ta sig hem från annat land och det sket sig verkligen.
Flyget försenat, tåg måste ombokas liksom förbeställd taxi.
Så här satt jag i hemmets lugna vrå, nygräddad äppelpaj med vaniljvisp på bordet.
Barn och barnbarn på besök.
De små ville bada.
Jag hade alltså fullt upp när SMS:en började hagla in.

Konversationen !

Från SAS: Ditt flyg Nr xx är försenat och beräknas avgå kl xx.
(Jag vidarebefordrar detta.)
Resenären: Detta innebär att jag förmodligen inte hinner med mitt tåg. Går det att omboka ?
Jag: Din biljett är ombokningsbar.
Resenären: När går nästa tåg, måste hem ikväll ?
Jag: Det finns två att välja på.
Resenären: Är det X2000 ?
Jag: Ja, bägge.
Resenären: Då tar jag alternativ 1.
Jag: Måste ner på kansliet för att boka om.
Resenären: Kan jag ringa dig ?.
Jag: Ja
Resenären: Kan inte längre, går på planet nu. Kanske hinner jag med tåget. Avvakta ombokning.

Kollar flyg, tåg och annat på jobbet. Skriver ut alla handlingar och åker hem till badande och fikande.

Resenären: Har landat nu och hinner inte med mitt tåg.
Jag: Avbeställer och bokar nytt. Återkommer.

Ringer SJ och får som svar: Du är nummer 36 i kön, beräknad väntetid 8 minuter.
Klockan tickar och jag måste avboka innan det tänkta tåget ska avgå. Kommer fram, avbeställer, vill boka om. Nej, det måste resenären själv göra och återlämna biljetterna.

Jag: Du måste boka om själv.
Resenären: Var ?
Jag: Vid resedisken på Sky City.
Resenären: OK.

Det går en stund och så ringer telefonen.

- Jag är ombokad, kan du boka om taxin ?
- Ok, säger jag.

Sista SMS:et:

Jag: Trevlig resa och välkommen hem.
Resenären: Tack !

Ljusens dag.

Så länge jag kan minnas har denna dag inneburit regn och blåst. Men idag sken solen, värmde.

För tjugonde året i rad närvarade vi vid andakten i kapellet på Nya kyrkogården.
Stämningsfullt, vackert och minnena av våra föräldrar blir påtagliga.
I år var lilla I med för första gången.
Hon bläddrade frenetiskt i psalmboken för att hitta psalmnumren som var uppsatta på väggen och följde texten med stor koncentration.

Sen tände vi i vanlig ordning ett ljus för var och en av oss barn, fyra stycken.

Jag hoppas ni, Aja och Sven ser oss.
Att ni som vi saknar och minns.
Att ni ser att vi har det bra.
Att barn, barnbarn och barnbarnsbarn mår bra.

Ni fattas oss.

Det bästa.

- Vet du mormor vad som är bäst med att sova hos dig ?
- Att jag läser godnattsagor och bjuder på pannkaka till lunch dagen efter ?
- Nej, att du ligger kvar och håller oss i handen tills vi har somnat.

Gammalt eller nytt ?

Tankarna på en mindre renovering av köket har funnits sen vi flyttade in 2007. Vitvarorna byttes då liksom golv och väggar målades. Luckorna var relativt nya och såg hyfsat bra ut. Dessutom är det en ganska gedigen inredning.

Men nu vill jag byta ! Och då kommer frågan: måla om eller byta ut ?

Häromdagen damp det ner ett erbjudande från en "köksluckespecialist" om hembesök med visning och kostnadsfritt förslag.
Representanten Peter anlände på utsatt tid.
Tittade på våra luckor, öppnade de skåp jag INTE ville någon skulle titta in i, visade olika alternativ och så började uträkningen.

- Vad tror du priset blir, frågar han.
- Tja...., säger jag.

Och så kom det !
- Ett nytt kök på IKEA kostar lika mycket, tänkte jag snabbt.

Nä, nu blir det att tänka om ytterligare en gång.
Känns lite som Aftonbladet eller Expressen....

Blev inte som jag tänkt mig !

Vaknade till, som jag trodde, en lugn dag. Det fanns inte mycket på schemat.
Morgonmässan i Ängekyrkan och utlämning av cateringgods, det var
vad jag noterat.
Vad blev det ?

Morgonmässa.
Köra tjänstebil till Volvo.
Telefonterror på jobbet.
Chefens kalender ballade ur precis när den behövdes som bäst.
Utlämnande av cateringgods.
Ringa vaktmästaren om trasigt dörrhandtag (nu blir inga fler inlåsta på toan).
Byte av ljus i hela gården.
Vattning av blommor.
Lumpande av tomglas och återvinning av returglas.
Tvätt till kemen.
Inköp av duktyg.
Sömnad i tre timmar.

Nu lägger jag av för idag !

Min kropp talar.

Huvudet värker - för lite vätska under dagen.
Ryggen värker - för tunga lyft av disk.
Fötterna värker - gått i fel skor hela dagen.
Armarna känns för långa - höga skåp att nå.
Magen vill något - fick ingen mer mat efter en tidig lunch.

Nu väntar sängen och förhoppningsvis flera timmar sömn, fler än vad det blivit den sista veckan.
Imorgon är en ny dag och mässan börjar kl 8 !

Sovmorgon, Hurra !

Personaldag från morgon till kväll.

Dagens inleddes med information där vi "okunniga" skulle få insikt i vår nya datavärld...typ !
Jag gick därifrån klockan 15.00 lika förvirrad som jag alltid varit...om inte mer.

Glädjen denna dag var kvällen personalfest.
Rundvandring i stan med karta och frågor (jag var inte med) och målet var Gården.
Där hade jag och T sprungit runt och laddat kaffebryggare, tänt ljus och marschaller och filat på det sista förberedelserna.

Jag tycker det blev en lyckad kväll och festföremålet fick det hon var värd. Kul

Som alltid efter en fest så är resten kvar...
Glas, bestick och tallrikar ska diskas, stoppas tillbaka i skåp och lådor, maskinen ska tömmas och rensas, sopor ska ut, dukar ska läggas tillbaka, tomglas ska återvinnas, caterinfirmans prylar ska plockas ihop...det gör sig inte själv.

Märker mer och mer vad mycket som ligger på en "Husfrus" jobb.
Men jag ska inte klaga.
Fritt och bra arbete och underbara gäster.

Imorgon kommer nästa gäng...bara att ladda om.