Resa med barnbarn.

Det var mycket glada och förväntansfulla små barn jag hämtade tidigt på tisdagmorgon.
Väskan var packad.
Matsäcken i kylbag.
Bilen tankad.
Nu var det "Vår resa" som gällde.

All gick som på räls ner till Uppsala.
Där la AC:n av !
Solen sken obarmhärtigt och termometern visade på + 28 grader.
Men vad gör det ?
Båten väntade, hytten och allt det roliga vi skulle hinna med.

Och det var ett tufft schema.
Bad, drinkar på akterdäck, middag, show, sömn, båttur i Helsingfors, lunch, ridtur i parken, besök på kommandobryggan, lek i leklandet, drink på akterdäck (igen) show (igen).
Det var en trött men nöjd trio som kom till Värtahamnen i morse.
Och det var en mycket varm bil som väntade oss.
Bilkö genom stan i en timme och så alla milen hem.
Gnälligt ?
Nej, humöret var på topp hela tiden.
Massor med skratt, fniss och underbara kommentarer.
En resa jag gärna gör om varje sommar.

Känner mig lyckligt lottad som får uppleva detta.

Gammal ?

Vaknade i ottan.
Tidning och kaffe på en solig balkong.
Glad att kunna le åt mig själv i spegeln, första gången på flera dagar...svullnaden hade gått ner.
Tar en stärkande promenad.
Frukost.
Och så kom jag på att det var måndag, Expressens korsordsbilaga fanns att köpa.
Slänger mig i bilen.
Kommer in på macken.
Min favvo står bakom disken.
- Semester ? Eller förresten du har väl gått i pension nu ?
Inte min favvo mer !

Sen har jag hunnit ligga i en solstol.
Läst ut en bok, nästan (har inköpt 15 pocket inför semesterdagarna, kanske räcker de till pensionen !!!)
Tandläkarbesök för justering.

Nu ska jag packa för morgondagens resa med småtjejerna.
Så kul.
De är förväntansfulla, spralliga, glada.
Men det är även jag.
SMHI lovar sol och värme och vi ska njuta i tre hela dagar.

Kämpar på !

Jag tycker nu att magen är full.
Full av värktabletter och antibiotika.
Känner hunger.
Vill sätta tänderna (de nya) i något som låter.
Men icke....
Lider.
Mår illa.
Tycker synd om mig.

Men så kommer ljusglimtar.
Barnbarn som cyklar i hällande regn.
En liten ask.
Goda kakor som passar till kvällens efterrätt.
De jag inte kan äta.

Suger på en halva.
Känner sötman, omtanken, kärleken.
Goa ungar.
Om två dagar drar vi på vår resa.

Piller.

Visst är det bra med piller.
Piller som hjälper men ack så ogästvänliga mot magen.
Hade önskat mig en bättre start på semestern än detta.
Vill äta.
Sätta tänderna i en hårdbrödmacka.
Knapra färska grönsaker ur landet.
Dagens middag bestod av pannkaka...gott men !!!

Men det viktigaste just nu är att bli någorlunda fit-for-fight till tisdag då jag drar på semester med barnbarnen.
Det vi längtat efter så länge.
Alla tre räknar vi dagarna.
Men man kommer långt med fil och soppa.

Biljetten är utskriven.
Lilla I har räknat pengarna.
De packar.
Jag planerar och längtar.
Finland: Here we come !

Ett-ett-två !

Det var det nummer jag fick ringa imorse.
- Vad har hänt, säger kvinnan som svarar.
- Va ?
- Vad har hänt, upprepar hon.
- Inget, svarar jag. Behöver komma i kontakt med jourhavande tandläkare.
- Återkom då klockan 10.00 så kopplar jag dig till Fränsta Folktandvård.
!!!!!!!!
Fränsta, tänkte jag !
- Finns det ingen på närmare håll ?
- Nej, idag är det Fränsta som har jouren för hela Västernorrland och dom tar emot besök och samtal från tio.

Satte mig i bilen strax efter nio och drog söderöver.
Poliser, kontroller och f...n och hans mormor var ute.
Kände stressen av att inte komma i tid, dom stängde klockan 11.
Har man problem med tänder en sån här dag då gäller det vara i tid...
Väl framme i Fränsta skulle jag hitta till rätt adress.
Stoppade den enda levande själ jag såg.
- Var ligger folktandvården ?
- Jag är ju inte härifrån, svarade en man helt utan tänder men glad ändå (då ville jag vara i hans kläder) men jag trivs bra och...
Där avbröt jag honom och sa att jag hade BRÅTTOM.
Fick en omständig vägbeskrivning och kom rätt.
En helt underbar tandläkare tog hand om mig, skrev ut antibiotika och önskade en trevlig helg.
Stress hem för att hinna till apoteket innan dom stängde.
En kort fika på Murberget med barn och barnbarn sen hem och ladda kroppen med allehanda piller.
Så blev min Midsommarafton.
I Jämtland sitter dom vi tänkte mysa med.
Här sitter jag och maken.
Men det blir väl en Midsommarafton även nästa år, hoppas jag !

Och detta ser jag är mitt blogginlägg nummer 500.
Får väl även fira detta någon gång...

Vem ska man tro på ?

Tittar på de olika vädersajterna på nätet.
Alla har sin egen prognos.
Vem har rätt ?
Förmodligen de som spår regn.
Kanske bäst ställa in midsommardagen.
Skjuta på den till en annan dag.
Måndag t e x...då blir det sol.
Men det kan man ju inte.
Det blir till att "gilla läget"

Semesterdag nr 1:

Började dagen tidigt.
Inte lätt sova efter ingreppet i käften igår.
Värker.
Molar.
Luktar (tycker jag)
Hungrig.
Tog en promenad ner till jobbet för att hämta bilen, den som inte kunde rattas hem igår p g a "tablettfylla".
Handlade hem helgens förnödenheter.
Inte lätt trots den tidiga morgonen.
Alla hade tänkt samma tanke:
- Var tidig på Coop, undvik midsommarstressen.

Sen hamnade jag i en solstol och råkade kolla runt i min lilla trädgård.
Där såg jag nåt som inte borde finnas där.
Plocka bort.
Lessen sallad.
Vattna
Flyttade hela solstolen till plan två.
Samma helvete.
Då ringde jag och bad om om lov att umgås med barnbarnen.
Uppskattat.
Glass, fika och ute-sport-aktiviter på Nickebo blev resultatet.
Så kul
Så somrigt.
En helt underbar start på semestern...trots värk i munnen.
Men jag intalar mig själv.
- Det går över !

Denna dagen var ett liv.

Natten var hemsk.
Vaknade varje timme och såg dessa enorma digitalsiffror närma sig morgonen.
Liksom hånskrattade åt mig.
Arbetade på så gott jag kunde under dagen.
Avslutade allt innan semestern.
Och så var det dags.
Jag skulle stoppa i mig två små vita piller en timme före, doktorns order, lugnande.
Väntade.
Tog sats.
Och så låg dom där i min mage.
Effekten var...ord finns inte.
Men lurvig blev jag.
Snubblade på mattor, stöp på trösklar, huvudet åkte karusell men oron fanns kvar.
Lyckades stappla mig ner till "käftis".
Hann knappt landa i besöksrummet så hör jag rösten:
- Lena, varsågod !
Det var då jag insåg fakta...det finns ingen återvändo.
De närmaste 45 minuterna vill jag inte tala om, inte tänka på,bara förtränga.
Jag betalade glatt alla stora pengar och gick ut i friska luften.
- Min Gud, det är gjort, jag lever !
Det var nu jag skulle ringa efter någon som kunde köra mig hem.
Jag ville bara vara själv, gå, försöka förstå.

Nu har bedövningen släppt, andra piller ersätter, blodet rinner fortfarande men jag LEVER.

Jag vill rikta ett stort tack till en förstående tandläkare, underbara arbetskamrater som gett mig stöd under hela dagen...ni är guld värda !
Och resultatet ?
Rätt så snyggt.
Wasa Husmans får anstå några dagar men sugrören och makens vaniljglass var en räddning.
Nu ska jag börja semestra !

Gått i ide...

...inte jag men blommorna i Gården.
Idag var det dags att stänga för sommaren.
Placera alla blommor i badkaret.
Trångt, men nästan alla fick plats.
Nu fattas bara någon som duschar dem en gång i veckan.
Hyresgästen och jag ska försöka hjälpas åt.
Sen bort med alla ljusstumpar.
Disk av krukor.
Dukar till tvätten
Rullardiner ner.
Gården har gått på semester !

Tröttheten från nattens hämtning i S-vall sitter i.
Men en kväll i goda vänners lag orkar man alltid med.
Middag på Hamnkrogen med uppdatering av de senaste skvallret fick mig att piggna till.
Men nu börjar ögonlocken falla.
Hoppas på en god natts sömn inför morgondagens TANDLÄKARBESÖK !
Fattar fortfarande inte hur jag ska komma igenom detta helvete...hur jag ska överleva.

Har i alla fall hittat en förpackning med 225 sugrör i skafferiet.

Guld värda de kommande dagarna och för endast 10 spänn !
Tror "käftisen" kommer att lägga på ett antal nollor för sin insats.

Helgen lider mot sitt slut.

Igår var det tänkt en slappardag, vädret inbjöd till detta.
Strax före elva ringde lilla I på dörren.
Ville komma hemifrån en stund.
Mysa med mormor.
Vi slappade tillsammans hela dagen.
Åt pannkakor med mängder av onyttigt på.
Shoppade.
Fikade och snaskade godis.
Även hon kunde konsten att slappa.
Sen blev det tidigt i säng.
Kostar på att inte göra någonting en hel dag !

Imorse var det Torps församling som skulle få besök.
Ny kyrkoherde togs emot.
Festligt.
Fint.
Underbar kör.
God lunch och många skratt.
En alldeles underbar dag !

Nu blir det tidigt i säng igen.
Ska upp i natt och hämta hem dotter som anländer från främmande land.
Sen har jag två arbetsdagar kvar till SEMESTER.
Men först ska jag över Mount Everest...känns så i alla fall.
TANDLÄKAREN för DET ingreppet !!!
Kommer jag att klara det ?
Överlever jag så jag kan njuta av min semester ?
Jag har inga svar på dessa frågor nu men på onsdag !

Ledig dag och sol.

En dag sommar igen.
Morgonpromenad.
Utflykt med grillkorv till underbara Klubbsjön.

Skogspromenad.
Grillmiddag med barnbarn och svärson.
Tidigt i säng.
...och så var höstkänslan tillbaka.

Nåt fel i systemet !

Åt en snabblunch med barnbarnen idag, korv och glass.
Kanske inte det allra nyttigaste, men gott.
Bestämde mig sen för att åka hem tidigt och ta en ledig fredag.
Väl hemma drog jag igång med att städa bilen.
Mattor ut och i badkaret.
Dammsugning, torkning och pappersplock.
Varför ?
Jag har en klädkammare, skafferi, köksskåp och lådor som behöver mer uppmärksamhet än en bil jag nyttjar 15 minuter per dag.
Ta bara klädkammaren som exempel:
- Du måste vara trådsmal för att nå de kläder som finns där någonstans.
- Det finns saker undanstoppat där som jag snart behöver.
- Grejer måste kastas.
- Vill även veta vad som egentligen finns allra längst in och på alla hyllor, kanske "bra-att-ha-grejor"

Så slås jag av tanken:
- Jag måste ju ha nåt att göra på regniga semesterdagar också.

Jag ber: Ge mig en solig semester !

Ruset sitter i...

Hela dagen igår gick jag omkring som på små moln.
Lyckokänslan från tisdagens äventyr satt fortfarande i.
Ville så gärna åka upp och titta på bron, försöka förstå att jag varit där uppe.
Men arbetsuppgifterna på jobbet fullständigt haglade över mig.
Helt plötsligt skall allt hinnas med innan semestern...som vanligt !

Men kvällen var vikt för firande av tre arbetskamrater.
Först var det uteaktiviteter, kallt och lite blåsigt men oj så kul.
Sen mat, fina tal och underhållning.
Känns skönt att umgås på detta sätt.
Sitta vid vackert dukade bord, äta gott, skratta och prata annat än arbete.

Idag är en ny dag, nya uppgifter, nya utmaningar och SOL !

En dröm slog in.

För ett par veckor sedan satt jag på Restaurang Höga kusten och åt en underbar middag med familjen.
Jag tittade ut över bron, den som jag följt under hela byggandet, den jag åkt över hundratals gånger och sa:
- Min högsta dröm är att åka upp i en av pylonerna !
Två dagar senare fick jag ett telefonsamtal:
- Tisdag den 14 juni hämtas du klockan 17.30 för färd till bron.
Tappade andan.
Kunde inte prata.
Yrsel, glädje, törs jag... ja, allt flög genom mitt huvud.

Nu ikväll var det dags.
Jag och sju till skulle göra RESAN !
När jag stod där nere och tittade upp fanns inga tankar, tomt !

Vi fick en mycket fin presentation av bron innan det var dags.
Iklädd varma kläder med reflexvästar gav vi oss ut på bron.
I snabb gåsmarsch tog vi oss fram till pylonen.
Fyra minuter hiss upp till toppen.
Tog stegen den sista biten.
Där stod jag...187 meter över havet !

Egentligen finns inga ord.
Mäktigt låter för lite.
Ville inte åka ner.
Känslan som jag fick däruppe måste bevaras...det tog tid att ta in.
På väg hem stannade vi till under bron och jag såg detta mitt i all grönskan, där hade jag kunnat tänka mig ett glas skumpa för att fira.

Jag har gjort det !
Hurra !
Tusen tack till S och P som gjorde detta möjligt.

Höst eller ?

Igår vaknade jag till tryckande värme men innan dagen var slut kändes det mer som höst.
Idag var det höst !
Kallt, blåsigt och regn.
Men det stoppade inte mig...

Imorgon kommer en busslast med (tror jag) bara damer från en av våra församlingar.
De ska besöka stadens begivenheter och bl a bjudas på kaffe och hembakt i Gården.
- Då ska det vara blommor på borden, tänkte jag.
Ut i regnet för att söka de blommor som inte redan vissnat bort efter helgens värmebölja.
Inte lätt.
Lite fick jag med mig hem (imorgon får jag sno lite syrener i parken).

Men mest blev jag blöt trots regnjacka och stövlar.
Regn som kommer från alla håll är inte lätt att skydda sig mot.

Nej, att vara husfru är inte alltid en dans på rosor !

Medelhavet i Jämtland !

Så har det känts hela helgen.
Tryckande värme.
Överfulla uteserveringar.
Folkligt.
Kontinentalt.
Men det var bara Östersund !

Har tillbringat tre dagar i min favoritstad.
Jobbat !
Men även hunnit promenera långa sträckor i ottan innan värmen stigit allt för högt.
Vandrat i doften av syrener.
Fått möta nya bekantskaper.
Skrattat...mycket !

Idag avslutade vi med en vigningsmässa i Stora kyrkan och vårt stift har nu begåvats med två präster och tre diakoner.

Väl hemma klev jag in i ett hus med en innetemperatur på + 32 grader...dock inte folkligt, kontinentalt eller någon servering.
Tomt.
Hämtade barnbarnen för "skattjakt" på vår badstrand.
Kallt och blåsigt.
Men så underbart att få träffa dem.
Fick skratta gott, kramas, äta glass på lokal.

Borta bra men hemma bäst !

SOMMAR !

När stan fylls av vitmössade ungdomar som är uppklädda till tänderna, då är det sommar.
Idag bestämde jag mig för att ta en ledig eftermiddag.
Ville hem fort.
Men tog fel väg.
Stod flera minuter vid varje övergångsställe för att släppa förbi dessa vithövdade personer.
De hade inte bråttom.
Men jag kände hur det kröp i "gasfoten".

Väl hemma hamnade jag i en solstol med en god bok.
Ett kapitel hann jag med innan ögonlocken villa vila !

Men jag avslutade ledigheten med en promenad med barnbarnen.
Vi pratade om morgondagens stora dag för dem...skolavslutning.
Och mormor kan inte vara med.
Vi vandrade bland myggor och annat "skrämmande" i skogen.
Skönt tyckte jag.
Jobbigt tyckte dom.
Men vi hade ett mål.
Hitta så många olika blommor vi kunde se.
21 stycken blev det!
Slog alltså rekordet från maj med 4 blommor.
Nu får vi se vad juli bjuder på.

Kommande helg ska jag vara bloggfri...åker "hem" till Östersund för årets stora begivenhet: Diakon- och prästvigning.
Känns lite pirrigt att ordna middag på annan ort.
Kommer det att fungera ?
Vad får jag för kock ?
Hur ser festsalen ut ?
Har dom beställt rätt servetter ?
Frågorna är många men imorgon får jag kanske lite vetskap.
Ha en god Pingsthelg, alla !

Bastu på jobbet !

Igår var det dags för säsongens sista middag i Gården.
Solen hade lyst obarmhärtigt på Gårdens alla söderfönster...hela dagen.
Detta innebar att rummen där gästerna skulle tas emot och senare äta mer kunde liknas vid en bastuanläggning.
Tryckande värme.
De inplockade sommarblommorna ville som jag, bara lägga sig ner och vara.
Personalen från cateringfirman nästan vände i dörren.
Men vi härdade ut.
Serverade glada veniater som var så nöjda med allt.

När jag senare på kvällen åkte genom stan kändes det nästan lite magiskt.
Varmt.
Strosande sommarklädda människor.
Fullsatta uterestauranger.
Sommaren är här.
Men för mig väntar en arbetshelg i Republiken Jämtland.
Kanske inte så tokigt ändå !

Måndag fast tisdag.

Den första dagen på en arbetsvecka brukar vara en måndag, idag var det tisdag.
Kommer till jobbet tidigt.
Startar upp datorn och ser "högen" av olästa mail.
Men det fanns även en hög av post som kommit den gamla vägen.
Telefonen ringde, folk kom och gick, lunch måste ätas och så var dagen slut.
Jag som inte ens hunnit halvvägs...

Men då jag även har en annan arbetsuppgift så tillbringade jag min sista timme av arbetsdagen i skogen.
Plockade blommor till morgondagens middagsbord.

Underbart !
En ynnest att kunna göra sånt jag älskar på betald arbetstid.

Imorgon väntar nya uppgifter, nya möten.

Blå-gul familjedag.

Dagen startade i vanlig ordning tidigt.
Långpromenad och frukost.
Sen blev det en favorit-i-repris: solstolen med en god bok.

Och så var det dag för årets begivenhet, Nationaldagsfirande på Mellanholmen.
Jag hade letat fram VIP-märket (en brosch) som jag fick förra året i min hemstad Östersund, läcker.
Kände mig verkligen svensk.

Alla var där.
Familjen, vänner man inte sett på länge och så alla de övriga.
Dagen fortsatte med god middag på Höga Kusten-hotellet med hela familjen.
Gott !
I vår bil åkte lilla E.
Massor av funderingar, frågor och teorier i vanlig ordning.
På hemvägen nämnde jag ordet SKOLA.
- Men mormor, varför måste du påminna mig ?

Alla vill inte bli påminda om vardagen men min börjar igen imorgon.
En hektisk vecka med massor av roliga arbetsuppgifter.
Känner mig laddad !

What a week !

Den här veckan har varit helt underbar.
En vecka på min favoritö med bästa väninnan, bästa vädret och den bästa lyan.
Vaknat före tuppen varje morgon.
Njutit av soluppgången.
Det eldröda klotet som snabbt stiger ur havet.
Vi har suttit där lika anddäktiga varje morgon.

Sen sol och bad.
Lunch på goda vänners restauranger.
Sol och bad igen.
Prat, skratt, läsning, korsordslösning på balkongen.
Riktigt lata dagar.

Det är underbart att komma tillbaka till samma ort varje år.
Se förändringarna, träffa gamla vänner, få information om allt nytt...känna sig som en i familjen.

Hemresa är inte alltid kul.
Visst längtar man hem men det är alltid så lååångt (märkligt).
Vi startade vid 7-tiden på lördagkväll från vår lya och anlände bostaden 05.00 dagen därpå och då var det kallt.

Idag kom de efterlängtade barnbarnen.
Längtan hos bägge parter hade varit stor.
Kramar, rapport från deras vecka, presenter.
Jag tog tag i tvätt och trädgårdsarbete trots tröttheten (helt naturligt efter att ha varit vaken ett dygn).
Så skulle jag då följa de små på Tivoli.
Där fanns något mormor bara MÅSTE se dem göra.
Men sen blev det inte bara det.
Den åkattraktionen MÅSTE man bara åka...och den...och den och...
Här gav jag och mina kontanter upp.
- Ni skulle ju köpa sockervadd ?
- Ja !
- Men nu får ni ta av egna pengar, mina är slut !
- Va ? Då går dom ju åt !
Här ser jag en framtida ekonom.