Besök i Uppsala

Det var inte med raska steg jag klev ur sängen kl halv fem på morgonen men vad gör man när tåget går tidigt och bilen man beställt strax väntar utanför dörren ?

Dagarna med kollegerna inleddes med lunch hos självaste ÄB. Där fick vi frottera oss med allehanda potentater, äta god mat och njuta av husets vackra rum.

Sen var det dags för KM:s inledningsmässa i Domkyrkan. Än en gång fick jag sitta bara någon meter från vårt kungapar, inte så spännande. Det som faschinerar mig är grabbarna i grått.

Välfriserade killar med blyertsgråa kostymer och en "telefonsladd" i örat som diskrets glider ner i den vita skjortkragen. Deras ögon går som projektiler runt i den enorma domen, spanande efter eventuella faror. Diskret viskar dom något i kavajslaget och någon annan svarar i sitt. Ser en herre till höger röra sig lite häftigt och samtliga grabbar reagerar, vänder sig om och spänner ögonen i mannen som snabbt sjunker ihop, förlägen. Under det högtidliga öppnandet av KM är grabbarna på plats igen. Scannar av hela lokalen på vägen in och glider (tror dom) obemärkta fram runt kungaparet.

Vilket jobb, tänker jag.
Lyssnar dom som jag på alla fina och intressanta tal eller är deras tankar på annat håll ?
Jag ser dom inte röra en min under de timmar jag är i deras närhet, totalt nollställda.

Nej, livvakt vill jag inte vara. Då hade jag ju inte fått umgås med mina kolleger under dessa två dagar. Diskutera viktiga frågor, skratta och bara ha trevligt. Nu är det ett år till nästa möte i en ny stad. Något att se fram emot.

På resande fot igen.

Så är väskan åter packad men denna gång den lilla. Är på väg till årets roligaste möte, det med övriga biskopssekreterare. Vi ska mingla med biskopar både till lunch och middag. Fira mässa i Uppsala Domkyrka, var med på Kyrkomötets högtidliga öppnande, diskutera aktuella frågor och så bara umgås och skratta.

Detta är ett helt underbart gäng. För ett par år sedan fick vi in ett par grabbar i gänget och det har inte stört tjejmaffian, tvärtom. Lite manligt inslag förhöjer.

Nackdelen är väl den tidiga morgonen, halv 7 kommer taxin för buss-tåg några timmar.

Men den som väntar på nåt gott !!!

Höst.

Vaknade till ett vitt landskap, årets första frost. Vackert.
Solen flödade från en klarblå himmel, träden skiftade i färger, luften klar och frisk och man måste bara ut.

Ringde och frågade om jag fick låna barnbarnen några timmar.
Packade en rygga med kaffe, bullar, saft, frukt och lite godis och så drog vi iväg till havet.
Lekte i bäcken, byggde dammar, pinnracetävling i forsande vatten, ritade i sanden, fika, skratt och bara så underbart.

En perfekt höstdag.

Smitare (svikare)

Jag har tidigare berättat om våra årliga städdagar i kvarteret, höst och vår. Idag var det dags för höststädningen.

Och frågan är (som alltid) hur många kommer ?

Den här morgonen lovade inte gott, regn , rusk, kallt och inga gratishamburgare. Det såg mörkt ut.
Men maken (ordförande) sa: Det är så litet som måste fixas så det är lugnt.

Jag gick ut hårt.
Fixade på vår egen lilla täppa.
Slängde slemmiga växter, diskade krukor, vinterpackade dynor, satte fräscht ljung i nya krukor och städade verktygsboden.

Men så kom jag på idén att sätta enris i de nu tomma krukorna och tog min sekatör och gick till "lillskogen"...då såg jag dom !
Mina grannar.
En hel bröt.
Många hade kommit och ordförandens fru var inte där !

Vad gör man i sånt läge ?
Tar tjuren vid hornet, går dit och ursäktar sen ankomst ?
Låtsas som ingenting ?
Går hem och fortsätter på egen täppa ?

Jag gjorde det senare och fick så fint på min lott.

Sen var det dags för lunch med barnbarnen, pannkaka med sylt och grädde. Grannarna slet och jag njöt.

Men dagen började med en höjdare.

E ringer.
- Hej mormor, vill du åka till Birsta med mig för jag behöver köpa en barnvagn till dockhuset ?
- Idag ?
- Ja, för ingen i min familj vill åka och jag får inte åka själv !

Lilla gumman, hur hade hon tänkt komma dit själv !?

En cool vecka i hetta.

Nu har jag testat Turkiet igen och har nog bestämt mig, det får bli Grekland igen nästa år.
Resan ner gick bra, anlände till hotellet kl 04.00 på morgonen (en okristlig tid) men vaknade då "mannen i tornet" började ropa ut böner redan kl halv 6.

Var är jag, var min första tanke. Fattade inget. Upp och ut på balkongen...då kom jag ihåg. Gick rakt in i en vägg av hetta, fick kippa efter luft och snabbt dra igen dörren och krypa tillbaka till det svala rummet. Letade fram reskittet (det som alltid ligger i väskan) ut med termometern...+ 35 grader och det denna tid på dagen !!!

Men frukosten muntrade upp mig denna första dag. Vilken fröjd för ögat och gommen. Maten under hela veckan var mer än fantastisk.
Flera pooler att välja bland och havet vägg i vägg. Det blev en vecka med mycket sol, bad, mat och lyssnande på böcker. En riktig semester.

Fascinerande var också hotellets övriga gäster. En stor del var ryssar och damerna fick mig att tappa hakan kväll efter kväll.
De kom till middagen i klänningar som började sent och slutade allt för tidigt. Skor med klackar så höga att de säkerligen noterades på flygens radar.

Överlag har veckan varit skön (kanske lite för varm), har träffat många trevliga människor och laddat batterierna.

Idag var det hårdkörning redan från klockan halv sex...dock utan någon böneutropare !

Plötsligt händer det !

Dagen började med äggleverans. Allt kacklande över äggen fick mig ett tag att undra om även hönsen kommit med av misstag.
Men här var det räknande, packande och kacklande.
En besökande utifrån undrade storögt vad som hänt. Förstår henne.
Vi hade fått möjligheten att beställa ekologiska och nyvärpta ägg och många nappade på detta. Jag var lite sent ute men hann med och betalade snällt mina ägg igår. Betalningsmottagaren fanns inte på plats så jag la kosingen i ett kuvert på hennes bord och skickade en mail om detta.

Fick till svar:

"Jag har hittat pengarna och lägger dom i kylen tills du kommer".

Ägg eller pengar, undrade jag.

Sen var det dags att släppa in Nisse (inte han från Manpower men väl han med matleveranserna) i Gården för att hämta hem gårdagens rester.
Han var lite stressad för nu var det lingonplockning på hög nivå som gällde.

- Lingon, sa jag med en suck. Det kommer jag inte att hinna plocka i år och vet dessutom inte var.
- Jag har 10 liter rensade i bilen som du kan ta.
Det var som att vinna på en Trisslott fast bättre.

Nu står 14 stora burkar lingonsylt i vårt kök. Sylt som kommer att sätta piff på allehanda mat under kommande år.

Och så var det lite firande idag med. Barnbarnets namnsdag. Då söndagen innebar paket i mängd åkte jag och köpte en kartong full med goda och sliskiga bakelser. Mycket uppskattat.

Nu ska jag försöka få till en packning för sol och 30 graders värme i en vecka....

En viktig dag igen.

Idag var det E:s tur att shoppa med mormor. Systern har namnsdag i veckan och det måste firas, den egna dagen.

Hade lovat att hämta henne kl 15.00 och blev lite stressad då mitt möte drog ut på tiden. Men jag hann.
Leksaksaffären var första målet och där finns så mycket, så mycket som man bara vill ha och måste ha !
Ögonen for runt och munnen gick i ett. Fick några gånger påminna henne om ärendet, systerns namnsdag.
Men så hittade hon bara den saken. Så bra, så fin och så perfekt med tanke på det nya dockhuset hon fick igår på 7-årsdagen.

Någon inslagning av paketen var inte att tänka på. Nej, det skulle hon göra själv hemma hos mormor. Hon valde papper och snören med omsorg. Skrev små grattiskort och pillade fast på det julröda (!!!) snörena. Stolt bar hon hem påsen med presenterna.

Nu är bara frågan: kan hon hålla sig tills imorgon ?

En viktig dag.

Redan vid 9-tiden ringer telefonen och en nyvaken 7-åring formligen bubblar. Hinner knappt höra vad hon säger men nånting om presenter.

- Vill du prata med I ?

Snabbt försvinner hon bort och ännu en bubblande 7-åring tar vid,lika lycklig och otydlig.
Men jag fattar att presenterna dom fått på morgonen är önskade.

Det går ett par timmar och så ringer det igen.
Nu har det stora paketet öppnats.
Var sitt dockhus med pool !!!
Lyckan bubblar genom luften och jag hinner knappt uppfatta alla finesser som räknas upp.

Nästa samtal kommer inte förrän halv 6.

- Hej, när kommer du ?
- Klockan 6, säger jag, då är vi bjudna på middag.
- Kan du inte komma nu ?

Vi åker upp med våra paket, får kramar och ännu mer glädjetjut.

Sen rasar gästerna in, en efter en och alla har dom vackra färgglada paket i händerna.
Papper och snören ryker, gladare och gladare blir barnen. Huset fylls till bredden av skratt och sorl.
Men gladast var nog vi vuxna som lät oss väl smaka av en underbart god middagsbuffé.

Vilken festdag.

Korsning och rustning.

Bestämde tidigt att med lillasyster K besöka årets begivenhet, Korsmässomarknaden.
Folkligt, trångt, hjärtligt och så många tillfällen till handel.
Föll dock inte för så många i år.

Men kul är det att träffa bekanta man aldrig annars träffar när man beger sig ut på stadens torg och gator.
Denna marknad drar verkligen Härnösandsborna ur sina hem.

Vi avslutade vår dag tillsammans med att höstrusta våra föräldrars grav. Köpte vackra ljungblommor och knipsade enris vid vägrenen. Nu fattas bara lyktan som systern tänder till helgerna, hon som bor nästgårds.

Imorgon stundar årets nästa stora händelse, barnbarnens 7-årskalas.
Dom är spända, jag längtar och föräldrarna laddar för både Barn- och vuxenkalas.

En stor dag.

Vänner.

Vad vore livet utan dem ?

Pratat med den goaste i minst en timme.
Känns så gott, ger mig energi.
Hon vänder det negativa till det positiva.

En vän för livet.

Traditioner.

Ibland måste man bara bryta dem, sorgligt i detta läge.

I 12 års tid har jag varje älgjaktsstartsvecka (krångligt ord, finns det ?) åkt till min ö i den Grekiska ö-världen - SANTORINI - ljuvlig ö.
Ett år missade jag den för att kunna vara med barn och barnbarn på en annan ö och det var det värt. Så kul.

Men nu kommer andra missen !

Flygen går bara lördag till lördag och jag har lagt mitt schema utan att huvudet var med så det sket sig i år.
Men en "älgjaktsresa" måste ändå till.

Så nu ser jag fram emot helgen med 7-årskalas, en del jobb och Korsmässomarknad. Två intensiva dagar på jobbet och så Turkiet !

Har varit där förr, inte så positiva minnen, så jag gör ett nytt försök.

Åter till sommaren för några dagar....

60 + 60 = 120

Så mycket har två av tjejerna i vår PM-klubb fyllt i sommar. Tyvärr har tiden och våra almanackor satt stopp för firandet tills ikväll.

Det är så kul att träffa detta gäng. Vi som hållit ihop i 20 år. Olika yrken, bakgrund, familjesituationer men har så kul ihop.

Ikväll firade vi då I och G som fyllt 60 år. Vi andra bjöd på mat och dryck på en av stadens krogar, skumpa i vacker flaska och rosor. Mycket uppskattat.

Prat och skratt en hel kväll, underbart !

Ur led är tiden !

Morsdagsrosen jag fick av barn och barnbarn. Den som råkade bli lite väl överförfriskad under min Greklandsresa i juni och sen fick "torka" upp. Vårdade den väl under resten av sommaren och nu är den bara så vacker. Och så pärlrönnen som överlevt en sträng vinter i en kruka på altan. Den har nu börjat sin förvandling till hösten. Vackert.

Men idag var det sommar igen.
Kunde åka från jobbet i vettig tid och hämtade upp glada barnbarn på Fritids.
Vi tog hinkar och Festisar med och gick en skogspromenad.
Plockade lite lingon, blåbär som gick direkt i magen och så pinnar.

Nu menar jag inte pinnar som ryms i fickan. Nej, här talar vi om störar. Längre än barnen men som bara måste med hem. De skulle målas, hängas i taket och sen skulle ytterligare prylar hängas på dem.
Då jag känner föräldrarna ganska väl insåg jag ganska snabbt att dessa "pinnar" aldrig skulle hamna i något tak (och jag håller med och förstår).
Men när jag hittade på annat att pyssla med så glömdes de bort och står nu som en prydnad på vår altan. En blev dock invirad i folie och blev ett myckert vackert konstverk.

Middag, Bolibompa och kvällsfika innan de kördes hem till Öfvre för nattning.
Trötta, nöjda och så ljuvliga.

Nöjdast är nog ändå mormor som fick slippa kneget en sådan underbar eftermiddag och bara vara tillsammans med "underverken"

Nya tider.

Ett nytt arbetstidsavtal för oss ALLA på kansliet har tagits.
Tyckte det var åratal sedan förslaget gick runt för synpunkter men nu är dags, fr o m 2011-01-01 är det skarpt läge.
Idag presenterades avtalet lite grundligare och senare i höst ska vi alla utbildas.

Är det ett ett bra avtal ?

Ja, jag tyckte det under den första presentationen, utredningen och förhandlingen.

Tycker jag samma idag ?

Nej, jag tror inte det. Visst innebär det större frihet, kortare arbetstider men sämre för mig och min specifika tjänst.
Kanske kommer det i slutändan att bli bra, kanske var jag bara en j-a pessimist idag...jag vet inte.

Ska bli intressant att höra mina synpunkter i december 2011 !

Rustar.

Trots en helt underbar dag med sol och värme, första på länge, börjar jag rusta för vintern.
Slänger blommor som sett sina bästa dagar.
Kör min otroliga trimmer för kanske sista gången i år.
Rensar frysen och ger plats för kommande älgstekar.
Gör sallader i olika former för morgondagens älgjaktsmöte.
Sommaren är på upphällningen.

Barnbarnen har dock inte börja rusta.

Kommer sommarklädda för glassmellis.
Intar husets datorer för dataspel.
Jag förvånas över deras fingerfärdighet och förmåga att klicka sig fram i Bolibompas datavärld.
Snälla och barnvänliga spel.
Jag får kramar i mängd som värmer ända in i hjärteroten.

Vi äter en fisk till middag som jag gärna undvikit, men han som dragit upp den låter sig väl smaka.
Dricker ett gott vin till.
Bänkar mig framför tv-apparaten och zappar mellan kanalerna.

En ganska vanlig lördag.

Värme.

Går hem efter lunch, "arbetar hemma" (lyx ?) med att klippa till och sy dukar till Gården.
Det tar tid, är inte färdig förrän flexklockan skulle ha sagt: Gå hem !

Fryser, känner mig ruggig.
Tar en god bok och lägger mig i soffan, brer över mig fårskinnen, gott men ändå inte varmt.

Då ringer det på dörren.

Där står I, glad, rosig och med paket.
Födelsedagspresenten (drygt en månad för sent, men vad gör det) i handen och en fin teckning.
Så välkommet.
Vi sätter oss i fåtöljen.
Kramas.
Pratar om dagen som varit och helgen som komma skall.
Myser.
Värmen sprider sig i hela kroppen.
Jag följer henne en bit på vägen hem.
Ser henne cykla bort i skogen och hela tiden vänder hon sig om och ropar:
- Hejdå, mormor !

Gogumma !!!

En så bra dag.

Kall och frisk morgon med strålande sol.
Åker upp till Öfvre, kryper ner hos morgonvarma och nyvaknade barnbarn, ljuvligare än ljuvligt.

Vi äter frukost i lugn och ro.
Samtalar om dagen som komma skall.
Åker till skolan och blir guidad i flickornas skolrum, de är så stolta.
Kramar, kramar.

Jobb på kansliet och i gården.
Kör en vän till bussen.
Ett besök på Ikea med inköp av smått och gott.
Hem och tända ljus i sensommarmörkret.

Nu stundar helgen....

Längtar.

Imorgon ska jag få göra det jag tycker bäst om.

Väcka mina barnbarn, ge dem frukost, kamma håret och se till att allt är Ok med klädsel och skolrygga.
Köra dem till skolan och få underbara kramar som tack.

Om dagen börjar så bra kan den bara bli bättre.