Snart är det fredagsmys...

Idag gjorde jag en tolv timmar lång arbetsdag.
Förmiddag med möte, skrivbordsjobb och arbetslunch.
Eftermiddag med gäster på kaffe och middag i Gården.
Kändes ganska skönt att stänga av alla maskiner, gå ett varv och se att alla ljus och lampor var släckta innan jag styrde hemöver.

Men egentligen hade jag velat stanna kvar och duka inför nästa middag, den nu på måndag.
23 jourpräster på en tre-rätters.
En sån som kräver bordsfilt, vita dukar och vikta linneservetter.
Men orken fanns inte.
Tar det imorgon förmiddag.

Sen drar vi söderut över helgen, till Västerås.
Hälsa på goda vänner och bara njuta.
Det är vad jag kallar fredagsmys !

Barnbarnens dag i veckan.

En dag i veckan blir barnbarnen hämtade tidigare från skolan av morfar.
Det blir middag, umgänge och ibland även kvällsfika innan hemgång till Öfvre.
Idag var en sån dag.
Morfar hämtade tidigare än vanligt för ett besök på stadens Ridskola.
Jag kom iväg i vettig tid från jobbet och fanns på plats när det kom.
Potatisen puttrade på spisen.
Köttfärsen var klar att formas till små biffar.

Inga glada miner.
- Vi fick typ bara sitta på en häst två sekunder.
- Jag vill inte göra biffar, E får göra mina.
- Jag vill ha min häst här, kan vi inte hämta den ?

Ja, inte var det de vanliga glada minerna.
Men middagen förlöpte bra.
De åt mängder.
Glass, chokladsås och maränger till efterrätt.
Sen händer något.
Vad ?

E börjar klä på sig.
- Nu vill jag åka hem.
- Men morfar ska ju köra dig om en stund.
- Då går jag själv.
Och så började kläderna att åka på.
- Men vänta bara 15 minuter så kör morfar dig, se på TV en stund.
- Då väntar jag här.
Sa den lilla damen och placerade sig på en pall i hallen.
- Men tänk om du känner likadant när vi är i Finland i sommar, säger jag.
- Ja, men då är jag ju i Finland och så räknade hon till 10 på finska !

Goa och långa kramar fick jag ändå innan dom släntrade ut till bilen för hemkörning.
Man kan inte ligga på topp jämt !

Ännu mer mat !

Jag anlitar stans mest suveräna kock, Mattias, när det gäller bjudningar i Gården.
Han snor ihop urflotta och supergoda menyer som endast Google begriper.

Jag ber om ett menyförslag.
Han sätter ihop och mailar.
Jag läser och fattar nada !
Måste googla på alla konstiga ord som sen förklaras som vanlig vaniljkräm, halvbränt smör osv.
Idag fick jag en meny och vin skulle väljas.
- Systembolaget kan, tänkte jag.
Vill nog inte riktigt erkänna för Mattias att jag ser ut som en fågelholk när jag läser hans så noggrant hopsatta meny. (Men ibland ringer jag min dotter, hon är bra på sånt här).
Även på Systembolaget såg dom ut som fågelholkar, kunde inte alls rekommendera något passande vin.
Jag fick krypa till korset och ringa kocken.
Nu har jag ett vin som passar till fisk med knäckat smör !!!

Kändes skönt att komma hem, ta en påse med älgfärs ur frysen och steka hederliga gamla köttfärsbiffar.
Husmanskost håller nog bäst i längden.
Med vitt till, mjölk alltså !

Dagens lunch !

När jag i lördags skulle packa ihop all mat (i mörkret) insåg jag att detta var en hel del, trots att damerna vara ganska stora i maten.
Varför skicka tillbaka sånt som är betalt.
Mat som kan komma andra till godo.
Jag packade stora fyrkantiga godislådor med allt som fanns kvar.
Inte laxen - den var slut.
Inte all potatisgratäng - då hade vi fått äta den till midsommar.
Och så lassade jag in allt i kylarna på jobbet.

Idag dukade jag upp en buffé i vårt fika-lunchrum bestående av potatisgratäng, tjälknöl, sallad, kantarellpajer, tomater, gele och tunnbröd.
Så många har vi nog aldrig varit på en lunch.
Dagen till ära var alla medarbetare på kansliet.
Kändes bra att få glädja andra, höra deras ovationer över min eminenta kock Mattias.

Måndag är måndag.
Den första dagen av fem i arbetsveckan.
Kändes lite tung idag efter helgjobbet, men jag härdade ändå ut nio timmar innan jag gav upp och for hem
Orkade inte följa med maken upp till Öfvre för umgänge med barnbarnen.
Ville sova.
Men halv åtta ringer det på dörren, två frusna barnbarn på cykel.
- Vi vill ha en kram !

Ny energi på ett ögonblick.

Glad !

Glad att jag väntade till idag med disken, när det var ljust.
Men det tog sina timmar innan allt var klart, skinande blankt, torkat och instoppat i skåp och lådor.
Sen var det flytt av stolar och bord.
Byte av ljus i alla stakar (då har man helt plötsligt fler än man hittade igår när dom behövdes).

Sen är jag glad att Gården är gammal ibland, den har fortfarande mathissen kvar.
Här kunde jag köra ner allt som cateringfirman skulle hämta.
In i hissen, tryck på 2:an.
Ner för trappen och lasta ut.
Tryck på 3:an och så upp och ladda igen.
Fick ner allt på fem vändor, bra jobbat !

Sen kom barnbarnen.
Ville spela på flygeln.
Springa runt i de stora salarna.
Äta överblivna julpepparkakor.
Och dom ville inte gå trots löfte om Hamburgerlunch på stan.

Nöjd med att Gården återfått sitt normala utseende packade jag bilen full med rester och stoppade in i kylen på jobbet.
Det blir god lunchmat till några arbetskamrater imorgon.

Nu väntar en middag för två, ganska lagomt efter denna helg !

Jag fixade det !

Länge har jag drömt mardrömmar om denna kväll.
95 gäster på middag, det är ett antal.
Jag var tidigt i gården för att arrangera blommor, brygga kaffe, ta emot maten.
Det var en hel del sista-minuten-fix.

Igår eftermiddag blev jag uppringd av en arbetskamrat som meddelade att hela middagen skulle skjutas framåt en timme.
Meningen var att kvällen skulle avslutas med en andakt i Domkyrkan.
- Icke, sa prosten, vi skall släcka ner allt för Earth-hour.
Så andakten blev tidigarelagd till 18.00 och därigenom en senare middag.

Så kom dom damerna, glada och förväntansfulla.
Så knökfullt har det väl aldrig varit i Gårdens hall.
Inte ens galgarna räckte till, och då har vi ganska många.
Middagen gick som en dans och komplimangerna till kocken ville aldrig ta slut.
Fram med kaffe och kaka.
Duka av 95 tallrikar och dubbelt med bestick.

Sen föll mörkret.
Jag släckte lampa efter lampa, tände ännu fler ljus.
Det blev mörkt, mycket mörkt.
Kören sjöng, stämningsfullt.
Jag spolade av 95 tallrikar till skenet av ett värmeljus.

Damerna tackade för sig och åkte hem.
Jag skulle duka av kaffekoppar och glas, i mörkret !
Snubblade mig fram.
Stöp på mattkanter, fallna servetter, stolar som inte stod där jag hade ställt dem.
När jag väl fick tända lamporna igen såg jag att endast ett glas nu saknade sin fot.
Men inget kalas utan kras, sägs det.

Med facit i hand så gick det helt otroligt bra med så många gäster.
Nu vet jag vilken kapacitet Gården har.
För att inte tala om min !
Jag ger mig själv en eloge, helt klart.

Imorgon väntar disk, disk och åter disk !

Minnen...

Har just sett "Så ska det låta" och kampen mellan mödrar och döttrar.
Det får mig att minnas min mor.
Hon som ensamstående mamma födde mig i början på 50-talet.
Inte lätt.
Mormor var högkyrklig, morfar mer liberal och dom bodde i en liten by...alla hade synpunkter.
Idag skulle hon varit 77 år.
Ingen ålder i dagens samhälle.

Glömmer aldrig den dagen hon blev mormor till min älskade dotter.
Så lycklig, så engagerad.
Precis som jag är idag till mina älskade barnbarn.

Önskar så av hela mitt hjärta att hon hade fått vara med och dela min
glädje i dag, fått umgås med barnbarnsbarnen.
Se sitt älskade barnbarn få två underbara barn.
Hon hade nog helt säkert blivit den mest perfekta barnvakten.

Som min dotter ofta säjer:
- Tänk om Aja levt, hon hade varit en stor hjälp för oss och älskat att umgås med I och E.
Jag är inte den som säger emot.

Älskade mamma:
- Du finns i våra liv, varje dag.
Och jag saknar dig så !

En ledig dag...

...som skulle starta med sovmorgon.
Men är 06.45 sovmorgon ?
För mig är det nog det.
Långpromenad i halvstorm.
Motvind både bort och hem, märkligt.

Igår när barnbarn och måg gästade oss för morfars delikata fläskpannkaka kom frågan upp.
- Pappa, får vi låna din nyckel och gå hem själv imorgon ?
Det är då jag ser alla faror.
Drömmer mardrömmar om vad som kan hända.
- Kom hit, sa jag. Ät mellis här, jag är ledig.
Ok, klockan 14.00 skulle de släppas fria från skolan för att gå till mormor.
En minut före 14.00 ringde det på dörren.
- Hej, vi är här nu och vad är det som luktar ?
- Nybakad sockerkaka, sa jag.
- OOOhhhh....

Jo, jag hade bakat en sockerkaka (för första gången på hundra år) och täckt den med glasyr, vispat grädde och kylt cocacola !
- Men vad var det för mellis på skolan, undrade jag.
_ Men mormor...det är ju våffeldagen !
- Och ni valde detta ?
- Ja !

Kort och ärligt svar.
Kan man bli mer nöjd ?

Bara resten kvar...

Så tänkte jag när jag efter lunch gick upp till Gården för att avsluta dukningen inför lördagen.
Vika x antal servetter.
Ställa ut närmare 100 koppar i olika storlek.
Och så glasen !
Se till att samma storlek hamnade på samma bord.
Jag gick mina steg (många) med brickor av glas.
Så tänkte jag gå ett sista varv för att se om inget var glömt och det var då jag såg dom.
Silvergafflarna med svarta klor.
Fram med silverputs och ytterligare en timmes arbete.
Återigen ett varv för att släcka lampor.
Då kom nästa chock !
Solen hade vandrat och lyste nu med full kraft rätt in i matsalen och glasen som jag burit ut blänkte inte längre, de såg odiskade ut.
Glas som jag aldrig använt, de som stått längst in i skåpen.
En timmes jobb till med disk och tork.
Kanske låter jag lite petig men är det nåt vi kvinnor ser så är det solkiga glas. Och till denna tillställning kommer BARA kvinnor och däribland två biskopsfruar som tidigare bott i Gården

Men nu ska det vara klart !
Bara lite blommor i vaserna innan dörrarna öppnas på lördag.
Pust !

Orolig natt !

I morse vaknade jag före tuppen.
Kände en oro.
En märklig känsla om att något skulle hända under dagen.
Då slog det mig, bilen ska på verkstad.
Ett sånt besök som kostar skjortan, det man helst inte vill betala.
Strax före sju lämnade jag ifrån mig bil och nyckel och blev lovad att få hämta den igen före lunch.
Det löftet hölls !
Strax före lunch kom ett SMS:
"Din bil med regnr XXX XXX är klar och kan hämtas. Priset är ____kr."
- Detta kan inte stämma, tänkte jag, gratis service !
Och jag hade rätt.
Den var klar, men på den streckade linjen på SMS:et fanns nu siffror i svart på vitt på en faktura.
Det var den lönen !

Sen var det dags för M i vaktmästeriet och mig att gå upp till Gården och agera flyttfirma.
På lördag ska jag försöka klämma in 95 personer på middag !
Vi bar stolar och bord.
Vände och vred.
Testade och flyttade.
Så la jag ut alla dukar och det var inte det lättaste.
Alla som försökt lägga ut en stärkt 3-meters linneduk ovanpå en bordsfilt vet vad jag talar om !
Men nu är det gjort.
Sen 95 fat, 190 bestick och så vikning av servetter.
Orkade inte med alla så fortsättning följer.
Så här ser det numera ut i salongen:

Sen sitter det 46 i matsalen och några utspridda i övriga rum.
Ska verkligen bli intressant att se om allt flyter som det ska på lördag.

En solig söndag !

Efter frukost, pyssel och våffellunch var det dags för barnbarnen att gå hem till Öfvre.
Vi buntade ihop alla ballonger från gårdagens disco i två knippen.
De bars med stor försiktighet hela vägen hem.
Halvvägs kommer kommentaren:
- Mormor, jag tycker att det var den bästa matstafett jag varit på och jag tror den var bättre än mammas och pappas. Vi vill göra den igen !

De orden värmde...de och kramarna.
Sen tog jag en promenad, läste en bok och drack kaffe i solen på altanen.
Nu har jag energi för en ny arbetsvecka.

Årets interna Matstafett !

Vaknade med tuppen.
Kaffe och de senaste nyheterna.
Frukost.
Melodikrysset tillsammans med vänner på FB.
Långpromenad med inköp av det sista inför kvällen.

Så kom dom de små, uppklädda, glada och förväntansfulla.
Första kuvertet öppnades: Välkommen till förrätt i vardagsrummeet.

Enkelt men så gott !
Nästa kuvert: Välkommen till varmrätt i köket.
Det var nu morfar och I måste ta en promenad.
E och jag skulle fixa.
Steka kyckling, tända ljus, koka ris och mitt i allt bajsa (inte jag men den lilla).
Hela tiden hade vi kontakt med de promenerande via kortvågsradio.
Dom fick inte komma för tidigt.

Gott igen !
Och så det sista kuvertet: Välkommen på dessert i Tv-rummet.

Nu var vi alla ganska nöjda och mätta och det skulle bli disco !
Då jag hör till den ålder som inte äger en up-to-date-disco-skiva försökte jag hitta något i högen av CD som kanske skulle funka.
Dissad redan på första tonen !
Som tur var sände P4 hyfsat rockig musik.
Vi dansade i ett litet hav av ballonger, skrattade, svettades, körde dansstopp (som reklamen), bytte till bikini (svalare så) och väckte nog halva kvarteret.

Bad och saga fick avsluta denna underbara kväll.
När jag frågade vilken rätt som var bäst sa lilla E:
- Förrätten, dom rostade bröden hade så bra storlek, jag ska be mamma köpa såna !

Nu ser jag fram emot morgondagens frukost och våffellunch !

Vinprovning!

Ikväll var det dags för årets vinprovning med Rotarygänget.
Ny lokal, Diakonisshuset på Vårsta.
Så fint och stämningsfullt.

Vår eminenta och kunniga vinvärd hällde upp lagom dos i fyra glas och så kom lektionen.
Här skulle sniffas, vicka på glas, kolla färger och så smakerna...
Nog är jag en duktig vindrickare men när det kommer till uttryck som:
inslag av svarta vinbär, kaffe, lagerbald, lakrits och gräs drabbas jag av panik.
Känner inte smakerna och inte heller lukten !
Jag är ju egentligen en Baglady, har en box i skafferiet som jag tappar ett glas ur och tänker aldrig på t ex smak av gräs !!!
Men döm om min förvåning när jag prickade in alla fyra vinerna på rätt plats.
Hurra !

Så följde en god middag, lottköp och så dragning.
Här må jag säga lyckan fanns på min och makens sida.
Han vann först och med det välja först och naturligvis tog vi den dyraste pavan.
Inte bara för priset, det var det godaste vinet.

Men som vår vinkännare sa:
- Dricker man bara billigare viner tycker man inte om de dyra fina och dricker man bara de dyra så nöjer man sig inte med de billigare.
Så nu har vi satt ribban vid 275 kronor flaskan !

Lyx eller ?

Är det lyx att ha städhjälp ?
Inte idag, tror jag...
Allt fler människor nyttjar denna tjänst.
Till och med vanliga familjer, med vanliga arbeten.
Varför lägga en massa tid på städning, tid som man istället kan tillbringa med sina barn, fritidsintressen och umgänge med vänner ?

Jag hör till dem som mer än gärna skulle nyttja denna tjänst.
Få komma hem till ett hem som luktar rengöringsmedel.
Ett hem med glasklara fönster, utan dammråttor i alla hörn, fläckfritt kakel och toaletter utan fartränder.
Men nu hör jag inte till den skaran.
Jag tar (helst inte) snällt tag i min egen skit med lite knorr.
Men i mitt andra hem, Gården har jag denna favör.

Jag tar en promenad, låser upp dörren och släpper in teamet.
Talar om vad som är det primära, vad som måste ses över speciellt just denna städdag.
Kommer tillbaka efter tre timmar och det luktar RENT.
Idag var en sån dag.

Sen for jag hem och (som jag tror dom gör som hör till "städhjälpshemmagruppen" gör) målade mina naglar !

Vinnare !

Igår var det klubbmästerskap på skidor i vår lokala förening.
Barnbarnen skulle delta, i vanlig ordning.
När dom blev hämtade här och iklädda pjäxor och hela kittet önskade jag dem lycka till och sa:
- Ring sen och berätta hur det gick.

Någon timme senare ringde lilla I.
- Hej mormor, vill du veta hur det gick ?
- Jättegärna, sa jag.
- Jag vann !
- Men så kul, Grattis.
- Vet du vem som vann förra året ?
- Nej, sa jag.
- Det var jag då med.
Sen skulle hon berätta hur hela tävlingen gick till.
Jag kände lyckan genom luren.
Stoltheten.
- Men hur gick det för E, frågade jag.
- Vet inte riktigt, svarade hon.
Men hon berättade vidare om den som det verkade rafflande tävlingen för dem båda.

Imorse var det min uppgift att hjälpa till med tandborstning, hårborstning och körning till skolan.
Då fick jag veta att prisutdelningen kommer att äga rum senare i vårvintern för alla tävlingar som genomförts under vintern.
-Kan en mormor få följa med ?
- Jag tror det, sa I. Förra gången var det en farmor där.

På eftermiddagen hämtade jag dem från skolan.
Vi hade vår inköpslista för lördagens middag med och nu skulle shoppas.
E tog uppgiften på största allvar.
Läste högt ur listan och hittade varorna innan jag ens hade lokaliserat dem.
Sås, skinka, ägg, glass, serpentiner...ja allt kom med.
Vi hittade till och med den där lilla överraskningen som E pratat så mycket om.
Men den kommer inte förrän efter alla tre rätterna på lördag.
Det måste hållas hemligt !

Så hämtades dom av mamman för middag på stan med hemvändande far.
Tyst och tomt i huset.
Då ringer E.
- Hej mormor, kan jag få komma hem till dig ? Jag hann ju inte göra allt jag skulle hos dig idag.
Så hon kom, fick en garnnystan för fingervirkning och så "datade" hon ut en hel del på morfars dator.

Nöjd !

Kristallen den fina !

Så var det fixat.
Kristallkronorna i Gården, blänkande och som nya i vårsolen.
Hade tänkt rengöra dem själv men insåg min begränsning.
Men det finns folk som gör det för betalning och dom använde jag.
Duktiga och snabba och mycket tacksamma för den kaffebricka jag dukat fram.

Hemma väntade två barnbarn på middag.
Hungriga så dom höll på att döö...
Pannkakorna gick som smör i solsken.
Sen skulle vi planera för lördagens middag som enligt I nog blir:
- Fantastiskt trevligt !
Menyn är skriven.
Inhandlingslistan klar.
Nu väntar vi bara på resten.
Ska bli kul !

Jag ville också följa med...

Idag körde jag min syster med man till Midlanda för vidare färd mot Las Palmas.
Vet att jag nyss kommit hem därifrån men jag vill åka igen, bara några dagar.
Semester är skönt.
Oavsett väder så kopplar man av.
Ser nya ansikten.
Nya platser.
Äter annorlunda mat (ja, det gjorde ju verkligen jag) som tillagas av andra.

Men det är bara att inse fakta.
Jag behövs här hemma nu.
Arbeten hopar sig.
Mycket ska ordnas.
Luncher och middagar i Gården avlöser varandra.

Det som väger upp allt detta är tiden med barnbarnen.
De kom hem från sportlovsresan igår.
Fulla av spring och fnitter.
Hade haft det jättebra, skidåkning varvat med poolbad.
I veckan ska jag få väcka dem en morgon, hämta från skolan och till helgen ska vi ha "Matstafett" här hemma med övernattning.
Det kommer nog att bli en höjdare som jag får återkomma till.

Ett frö.

En dag under förra sommaren då barnbarnen var på besök bjöd jag på nektariner.
Lilla E handskades med kärnan som om den vore guld värd.
Ville ta hem den i en plastpåse, plantera den och skörda nektariner inom kort.
- Om den överhuvudtagat gror så kommer det att ta evigheter innan det blir ett träd med frukt, sa jag.
- Men alla frukter kommer ju från frön, svarade hon.

Nu har hon planterat frön, äppelkärnor.
Tre små spirande gröna stänglar sticker upp ur en kruka.
Underbart !

Just nu befinner sig barn, måg och barnbarn på en välbehövlig skidweekend och solen strålar.
Plantorna behöver vatten.
Så imorse efter att tillsammans med några Facebook-vänner ha löst veckans Melodikryss tog jag en promenad upp till Öfvre.
Vattnade på den spirande grönskan.
Imponerande !

Sen gjorde jag en förvandling av mig själv, ett nytt jag.
Promenerade ner till min optiker, hämtade ut nya glasögon, vandrade vidare till Coop och köpte hårfärg.
Nu har jag (min åsikt) läcker hårfärg som täcker det gråa och nya ögon.

Ser ett nytt liv eller livet på nytt !

Den lilla vita...

I varje kvinnas garderob ska det enligt alla modemedvetna finnas en "liten svart", den som går till allt.
Idag skulle jag inhandla den "lilla vita", skjortan eller blusen (vet egentligen inte skillnaden) som behövs för mitt jobb i Gården.
Ända sedan urminnes tider (där ljög jag bara lite...men sen lite +30) har jag haft storlek 38 !
Skrider in på ett av stadens klädvaruhus, grabbar två vita i storlek 40 och 42 !!!
Går dom på ?
Nej, det fattas massor med tyg både här och där trots en nedgång av 6 kilo i vikt.
Dessa klädesplagg är gjorda för de asiatiska kvinnorna...de som inte behöver en våg som visar mer än 45 kilo.

Efter ett antal av- och påklädande i provhytter både här och där hittar jag äntligen en STOR VIT...en som inte visar allt mellan springorna, en som passar men en som inte rimmar med min plånboks storlek.

När ska vi återgå till de "gamla hederliga" storlekarna ?
De som passade.
De som var normala, gjorda för normala människor.

Dagen D och bordet med stort B !

Jag har skrivit om detta tidigare, det som nu kallas LEX-stiftet, bordet i Gården.
Det som beställdes för snart ett år sedan och skulle levereras i juni.
Då jag i samma veva påbörjade min semester bestämde vi att leveransen skulle skjutas upp till första veckan i augusti.
Och han kom, han som nu blivit min vän Håkan.
Vi bar 12 stolar och tre bordsskivor, kånkade och svettades.

När så allt var ihopskruvat och klart såg vi skadorna.
Ny skiva beställdes.
Skadad, igen !
Återigen en skiva, fel färg och skadad.
Nästa skiva, ådringen åt fel håll.
Sen en skadad skiva till.
Det var här vi inte mer än börjat lessna, vi hade lessnat, kunde inte ens skratta åt eländet.

Häromdagen ringde dom och sa att ännu en skiva var på väg, kommer torsdag.
Jag åkte upp till Gården, släppte in Håkan som återigen bar och svettades.
Skivan packades upp, vi höll andan.
Så kom det förlösande skrattet, det som varit undanplockat ett tag.
SKADAD SKIVA !!!
Men nu hade företaget vi köpt bordet av lärt sig sin läxa och skickat med TRE skivor.
Och tro det eller ej !
Skiva två var oskadd.

Vi satte oss på var sin stol.
Pustade ut.
Då såg Håkan det som inte skulle ses.
Den skiva som hela tiden varit oskadd var nu inte det längre.
Någon har av oförsikt kört in med något, förmodligen en dammsugare och där var det nu en skada!

Vi har nu gett upp och bestämt att aldrig ses mer i bordssammanhang.
Synd, han var en trevlig bekantskap.

Rivstart !

Som alltid efter en tids ledighet blir det rivstart på jobbet.
Mycket har legat och bara väntat på att man ska ta tag i det.

Mail väntar på svar (87 st).
Brev vill bli öppnade.
Räkningar betalda (varav en gav mig en mindre hjärtattack...hade lyckats skänka
25 000 kronor till Sv kyrkans internationella arbete och det skulle vara 250,-).
Telefonmeddelanden besvarade.
Och så lägger man in ett möte på morgonen och ett sent på eftermiddagen den första arbetsdagen (det var innan ledigheten och man tänkte sig vara utvilad, vilket jag var i början).

Igår var jag alltså på jobbet före sju för att hinna med allt detta.
Skulle även duka för 35 lunch- och kaffegäster i Gården.
Hemma igen när uret passerat 18.00...trött !

Idag var det att ge järnet igen.
Tre timmar vid skrivbordet där jag bl a hann reda ut 25 000-kronorsfrågan...pust !
Och så upp till Gården.
På med kaffehurrorna.
Grädde vispas.
Ljus tändas.
Matleverans.
Och så var gästerna där.
Som en skänk från ovan kom I från receptionen och hjälpte mig ett par timmar, guld värt.
Gästerna gick hem och jag var färdig att åka hem strax efter sjutton.
Trött !
Har dessutom inte orkat fälla ut löpbandet sen jag kom hem.

Men inte för trött för en kram av två sportlovslediga barnbarn som packat för en långweekend i skidbackarna.
Glada, goda, spralliga.
Gav mig en kick som klarar kvällen.
Längtar redan till söndag för att höra hur dom haft det.

Imorgon är det dagen D...men det ska jag berätta mer om då !

Hemma i mitt hem igen.

Det har varit en avkopplande vecka, kanske inte det soliga väder jag hoppats på men ledigt.
Hann med en hel del böcker, lösa kryss, se massor och så KARNEVALEN.
Denna hade jag hört talats om men aldrig upplevt.
Helt otroligt !
150 000 människor som väller genom staden, utklädda.
Alla, från små barn i barnvagnar till äldre (i min ålder).
Underbara utstyrslar !
Musiken som dånade.
Regnet öste ner men stämningen var på topp.

Igår fick vi en hel dag med strålande sol, underbart att sitta på vår balkong och njuta av både det och folklivet.
En god middag fick avsluta årets besök på Gran Canaria.
Imorse väcktes vi i ottan för vidare färd mot flyget och sen hem.

Och märkligt nog är allt sig likt här hemma.
Imorgon börjar jobbet igen !

Mat...inte alltid till nytta.


Haromkvallen hittade vi en mysig restaurang, Mexikansk.
Makens favoritmat.
Tyvarr var den inte oppen nar vi kom sa vi slank in pa Skandinaviska kyrkan.
Dar var det gudstjanst, pa finska.
Lika mycket som vi forstar spraket har var detta lika frammande.

Men restaurangen igen.
Min mat sag konstig ut redan fran borjan, och smaken.
Kan ej beskrivas annat an hemsk.
Vi vandrade hemover, la oss i vettig tid.
Och sa kom det...
Allt och mer dartill.
Dagen igar vill jag glomma.
Toalettbesok hela dagen och nar klockan var 6 la jag mig for natten.
Sov till 7 imorse.

Nu kanns livet lattare...och jag ar lattera, minst ett par kilo !!!
Inget ont som inte har nagot gott med sig.
Idag lyser solen och vi planerar dagens aktiviteter.

Solen lyser med sin franvaro...

Molnen hopar sig allt mer over staden men varmen bestar.
Idag tog vi bussen till gamla trakter, ville ha lite mer sol och varme.
Underbart, men sa turistiskt.
Alla pratar i munnen pa varandra.
Folk vandrar planlost.
Vi stirrar och sitter still.
Men vi fick en god lunch med underhallning.
Sen buss tillbaka till staden.

Valde vi fel plats denna gang ?
Tror inte det.
Vi njuter av storstadspulsen trots brist pa sol.

Frammande land...utan prickar !

Det var som jag trodde !
Inte en prick pa datorn mer an over i.
Men det gar att lasa anda.

Landade sent inatt och checkade in pa ett mycket trevligt hotell.
Temperaturen pa balkongen var da ca 17 grader vilket gjorde det svart att ga och lagga sig.
Men vi somnade gott till slut och kunde hora vagorna bara nagra meter bort.
Idag har vi promenerat, utforskat en del av staden som har massor att erbjuda.
Lunchen blev en kul grej.
Ramlade in pa en liten sylta, genuint tyckte vi.
Sa svenskt som det kunde bli....
Kaldolmar, pyttipanna, sill.
You namne it och dom hade det !
Men hungern stillades.