Biokväll.

Det är inte ofta man går på bio nu för tiden.
Åtminstone inte jag.
Sist tror jag var "Spöket Laban"...en 30-minuters matiné med barnbarnen som jag sov mig igenom (tillsammans med många andra vuxna).
Men strax före jul fick jag en inbjudan av Handelsbanken till en biokväll med popcorn och dricka.
Någon hake var det väl..
Men jag tackade ja och fick dessutom ta med en kompis.
Min "kompis" föredrog dock en pokerkväll med grabbarna.
Men jag gick.

Blev väl emottagen.
Salongen fylldes nästan, och de flesta kände jag igen.
Fick trevligt sällskap i min bänkrad.
Såna man känner men inte träffar så ofta.
Så kom haken !
En mycket välvårdad kille i den typiska "bankdressen" skulle tala om penningplaceringar.
Mycket bra gjort.
Lätt att förstå och snabb.

Så blev det bensträckare och lång kö till den utlovade "biokosten".
Filmen började rulla.
Så nu har jag sett "Stig-Helmers Story".
Kanske inte en film jag skulle ha valt, men helt ok.
Överlag var det en trevlig kväll.

Nu fattas bara hämtning av min "kompis" (maken) och hans pokerpolare...

Vissa dagar är bättre !

Idag var det en sån dag.
Vaknade tidigt, frukost och morgonstök.
Bjöd sedan två blivande präster med tillhörande stiftsfolk på uppskattad fisksoppa.
När de åt skulle jag inhandla strumpor till kvällen utstyrsel.
Alltså...bara strumpor !
Och vad kom jag hem med, förutom strumpor ?
Smink (köp tre betala för två) vem kan motstå ?
Vinterkängor (rea halva priset) jag kunde inte motstå.
Snygg top till kvällens klänning (hade en sen förut men denna var ett måste).
Sen körde jag ett antal gubbar till "hästmiddag" (detta kräver en förklaring som jag inte orkar just nu)
Hem.
Dusch.
Piffning.
Och så ner till Gården för det sista innan middagsgästerna anlände.
Så god mat.
Ypperligt vin.
Glada och nöjda gäster.

Ja, det är såna här dagar man kommer ihåg.
När allt går som det ska.
Alla är nöjda.
Även jag...

Nu återstår morgondagen med städ, disk och bortplock.
Men vad gör det ?
Nada !

Premiärturen !

Så skulle de nya laggen testas.
Bestämde med barnbarn och mågämne att följa med på kvällens skidåkning.
Och tur var väl det...
Hade nada koll på hur man tar på såna här moderna grejer...inte ens stavarna fick jag på mig !
Efter att ha blivit "påklädd" så bar det iväg.
Vadå stavgång`?
Gör man som när man går eller ?
Hur länge sen var det egentligen ?
Ja, frågorna rusade genom mitt huvud samtidigt som barnen "skatade" upp för backen som om dom inte hade nåt på fötterna.
Snabba, duktiga.
Runt om susade folk förbi som i värsta rusningstiden.
Här i spåren har jag promenerat hela sommaren och inte mött så många som jag hann möta på en timme ikväll.
Snacka om folksport !

Så kom första "branten"...

...och där låg jag !
Jag som nästan bodde på slalomskidor i unga år klarade inte en backe på en halvmeter !
- Jag sa att du skulle ta det försiktigt, sa ett av barnbarnen.
De åkte vidare medan jag höll mig stadigt på "platten".
Sen var de snälla och höll sig med mig i nåt slags mormorsspår utan några större variationer.
Men nu har de i alla fall fått vara ute i snön, mina nya laggar.

Nästa gång tar jag bara platta spår.
Om jag nu får med mig någon "påklädare", eller så får jag öva i hallen.
Och imorgon kommer jag knappt att orka lyfta kaffekoppen då överarmarna redan börjar känna av stakandet.

En julgrans öde !

Lagom till tredje advent gjorde den sin entre i Gården, vacker och ståtlig.
Under julhelgerna har den väl kanske inte fått allt den näring som alla "julgransöverlevareproffs" rekommenderar.
Vatten, jovisst !
Sockerbitar eller sodavatten, icke !
Så idag när jag äntligen skulle avsluta denna grans livsöde möttes jag av detta.

Förvånansvärt lite barr.
Men några röda kulor hade gett upp.
Hoppat av i förtid.
Några hade gömt sig under möblerna.
Ville liksom inte hänga kvar där längre, ville bort.
Försiktigt började jag plocka bort de polare som fortfarande klamrade sig kvar.

Då försvann mattan...eller färgades grön.
Endast de röda kantbanden kan anas.

Kala grenar.
Barrlösa.
Torra som fnöske.
Imorgon ska den starta sin sista färd.
Ut genom balkongdörren.
Sen får den väl värma någons hem i form av brasved, vad vet jag.
Men det har verkligen gjort sitt.

Vilket öde !

Nytt arbetsår.

Efter att ha varit ledig i tre veckor kändes det ovant att kliva upp i ottan och bege sig till jobbet.
Sitter i bilen ner och funderar på koden !
Vad är det för kod, tänk om dom bytt nu när det är nytt år !
Men väl på plats knappar jag in koden och inget händer.
Skönt !
Då kom jag på det...en knapp till ska tryckas på också: FRÅN.
Hann innan larmet gick.
Så kliver jag in i mitt rum.
Där var skrivbordet städat när jag gick därifrån, förra året.
Nu hade det täckts av brev, papper och tidningar.
Bara att sortera.
Lägga i prioriteringshögar.
Och så in på datorn.
Koden...igen !
Kan vara svettigt första dagen ibland, mycket blir som nytt.
Men det var kul att träffa alla arbetskamrater, höra om deras julfirande, bli uppdaterad.
Nu är jag på G för den här första terminen.

Sista lediga dagen blev också en upplevelse.
Tidigt ringer lilla I:
- Får jag vara med dig idag, mormor ?
- Visst, kom du.
I bakgrunden hör jag moderns röst:
- Men vi måste vakna och äta frukost först.
Det tog inte lång stund så kom hon åkande på sparken.
Ville pyssla.
Kramas.
Prata.
På eftermiddagen kom resten av familjen.
Söndagen avslutades med en mysig familjemiddag.
Som en söndag ska vara.

Plötsligt händer det !

Efter hemkomsten har dagarna gått åt till bortplock av jul.
Lite städning.
Matlagning av allehanda gott.
Tvätt.
Strykning.
Gardinbyte.
Sånt som måste göras och inte alltid är så kul.

Idag hade jag sett fram emot att få träffa barnbarnen.
Bjuda på middag och höra allt om deras Stockholmsresa.
Men lilla I ringer på morgonen:
- Mormor, vi kommer så sent idag så kan du bjuda oss på middag imorgon istället ?
- Visst, ni är hjärtligt välkommen då.
Längtar verkligen.

Eftermiddagen blev helt plötsligt tom.
I går var jag inne en del på Facebook.
Såg vännernas bilder från underbara skidturer i strålande sol.
Funderade lite.
Åkte ner på sportaffären.
Stegade fram till en trevlig man och vips stod jag där med ett helt kit.

Nu står dom snyggt uppställda i vår hall.
Väntar med premiärturen, det var ju ett tag sedan och på att barnbarnen hänger med (de som är proffs på detta).
Men man kan vara tacksam för att det inte blev alpina grejer...i min ålder bör man nog hålla sig på platten.

Fjärran land.

Man packar en väska.
Åker många timmar till ett annat land.
Och så hamnar man i en ort där de flesta pratar svenska.
Kåldolmar och fläsk med löksås finns på menyerna.
Är detta klokt ?
Jo, värmen som inte finns hemma finns här.
Mat från landet går att hitta.

Vi har njutit av en veckas ledighet, av solen, värmen och den inhemska kulturen vi såg.
Träffat vänner.
Firat nyår.
Promenerat många kilometer i sanden.
Njutit av varma kvällar på balkongen.
Folklivet.
Atmosfären.
En helt igenom skön vecka.

Visst föll maken en kväll för fläsket med löksås.
Jag föll för något annat helsvenskt.
Men vi har varit i Spanien.
Och i morse lämnade vi landet för hemresan.
På termometern stod det + 25 och här hemma är det nu -4,1...lite skillnad.