Energi

Igår morse kände jag mig lite deppig.
Grät och beklagade mig för ASIH.
Känner mig maktlös i den här sjukdomen.
Kan inget göra...

Ringde in barnbarnen till bad och pannkakslunch.
Behövde deras energi och glädje en stund.
Och det var precis vad jag fick.
Kramar och roliga samtal med de små kan förändra humöret snabbt.
Mådde bra hela dagen.
Inget illamående.
Inga svaga klena ben.

Men vädret var inte det allra bästa.
Regnet skvalade hela dagen, utan uppehåll.
Vill ha sol nu.
Värme.
Och inte bara jag utan min vackra jordgubbsjasmin på balkongen har börjat blomma så smått.

Den behöver också värme och sol för att resten av knopparna ska slå ut.
Och min julros som jag vårdat så ömt ända sen första advent 2011 har fått knoppar och vill också blomma ut.

Tänk att jag lyckats hålla liv i den.
Den är nog en kämpe, precis som jag måste vara.
Kämpa för att varje dag ska ta mig närmare friskheten.
Nej, inte ens en lucka i molntäcket under hela dagen.
Så på kvällen när mörkret smög in tände jag ljus i hela huset.

Denna vackra lykta köpte jag för ett par år sedan.
Älskar den med sina "fladdrande dagsländor".

Nu på morgonen regnar det i alla fall inte.
Men det är grått, mörkt och trist.
Idag ska hela familjen åka till släkten i Sollefteå.
Jag ska njuta av soffläge och en god bok.
Vila och bara vara...