Avbrott i vardagen

Mina dagar ser likadana ut nu för tiden.
Vila, vila och åter vila.
Men idag hade jag bjudit hem två vänner på fisksoppa till lunch.
Skönt att få sitta ner och prata om annat än sjukdomar.
Få lite skvaller.
Se andra ansikten.

Men det tar även på krafterna.
Så ett par timmars sömn behövdes för att komma på rätt köl igen.
Det var det värt...
Dessutom fick jag en bra CD-bok som nu kan fördriva ett antal timmar.
Uppskattat.

Sen kommer det kort med "krya-på-dig" hälsningar
mest varje dag.
Helt otroligt att så många tänker på mig.
Det värmer.

Imorgon är det den årliga vårstädningen i området.
Anser jag har laga förfall och slipper ut med kratta och spade.
Men maken som är ordförande måste ut, leda och fördela arbetet.
Så jag bjudit in lilla E som sällskapsdam.
Hon är i stort behov av lite egen tid med mormor.
Det kan vara svårt för en 8-åring att förstå hur allvarligt sjuk jag är.
Att inte mormor orkar samma som förr.
Inte kan göra allt det roliga vi brukar.
Men en dag med pyssel och pannkakslunch kan också vara bra.
För oss båda.

Sen längtar jag efter sol.
Kunna sitta ute och läsa eller lyssna på min bok.
Få bort lite av det sjukhusvita ur ansiktet.
Men det är bara att be till vädergudarna...