Imorgon bär det av till Umeå.
Tar inte med mig dator.
Den får stå kvar här hemma tills jag är åter.
Känns inte som om jag kommer att orka skriva under dagarna efter operationen.
Har då förmodligen fullt upp med annat.
Idag har jag i alla fall varit på dop i domkyrkan.
Lillasysters första barnbarn Alice döptes.
Vackert.
Och barnet var helt ovetande om allt.
Sov som en liten prinsessa genom hela akten.
Och så har mina barnbarn varit här och sagt adjö.
Det kommer nog att bli det jobbigaste.
Att inte få träffa dem på ett tag.
Nu är det bara att be för att allt ska gå vägen.
Att detta blir avstampet till friskheten.
Få bort det onda i kroppen och kunna börja resan tillbaka till ett normalt liv...
Lena,
SvaraRaderaJag välsignar dig
i Jesu starka namn.
Jan
Trots att jag inte gett mig till känna här så har jag följt dig sen i våras.
SvaraRaderaTrots den planerade bloggtystnaden så följer jag dig, i tanken.
Styrkekram! Tänker på dej.
SvaraRaderaMarianne
Du bor som ett frö i de böner jag tror Gud själv andas genom alla människor du mött.
SvaraRaderaDu är buren.
/Steina
Du kommer att vara i mina tankar och mina böner.
SvaraRaderaMånga böner och tankar på din operationsdag
SvaraRaderaKram
Du finns i mina tankar och böner Lena! Vi hörs!
SvaraRaderaTänker på dej varje dag, vi hörs när du kommer hem igen.
SvaraRaderaKramar/Karin A
Kram Lena! //Ylva
SvaraRadera