Barnvakt

Äntligen kunde jag ställa upp och vara barnvakt.
Hade inget dropp som skulle kopplas in för natten, jag var fri.
Åkte upp på Öfvre redan vid fyratiden.
Kunde sitta med barnen en stund och prata och skratta.
Ge dem förgräddade pannkakor.
Sen ville de bada i sin pool.
Tur morfar kom då jag inte klarat lyfta av locket själv.
Goa varma barn satt sedan en stund i soffan med oss.
Fick många varma kramar av trötta barn innan jag åkte hem för att inta min egen säng.
Morfar stannade kvar för fortsatt barnvaktning.

Under dagen ringde L som jag inte pratat med på länge.
Fick berätta om min nuvarande situation.
Jobbigt, men skönt att få dela med någon.
Syster kom även förbi och fördrev ett par timmar.

Mina tankar går hela tiden till dom förbaskade trombocyterna som inte vill öka.
Förstår att cellgifterna fortfarande spökar i min kropp.
En liten fördel...
Men nu ska prover tas varje vecka för att hålla koll på värdena.
Bara att hålla tummarna för att de går åt rätt håll.
Nu har jag inte operationen att gruva mig för.
Utan värdena.
Vet inte vad som är värst...

Ovanpå allt detta byter man nu personal på ASIH.
De jag vant mig vid under snart 4 månader ska inte längre ha "utetjänst"
Nya ansikten att vänja sig vid.
Även det är en stor omställning.
De har ju blivit vänner som bryr sig, lyssnar och är deltagande.
Men jag får gilla läget och träffa nya sköterskor.
Två av gamla gänget blir kvar och det känns ändå lite tryggt.

Idag känns det som om dom sista varma dagarna är över.
Mulet och lite kyliga vindar.
Det blir till att kura under filten med en bra bok.
Och min vita vackra julros har antagit en höstfärg.
Märkligt...

Den verkar ha färgats av sina omgivande gröna blad.
Men ytterligare blommor är på väg.
Nu gäller det att ta in den i stugvärmen innan hösten kommer på allvar.
Och hoppas att den överlever vintern...