Vänner.

Innan detta hände mig hade jag ingen aning om hur många vänner jag har.
Det har till dags dato ramlat in närmare 80 kort och brev med underbara och varma hälsningar.
Men även via mail och SMS.
Blombuketter från de jag inte träffat på länge men som funnits där i mitt inre.
Tänk att ni alla tänker på mig !

Jag blir rörd.
Vänner ska man ju vara rädd om och tydligen har jag varit det.

Kulmen på allt skit skulle visst komma i helgen och var det inte igår söndag, ja då gruvar jag mig inför denna måndag.
Vaknar av illamående.
Grym värk i munnen.
Men jag ska kämpa emot.
Rida ut det så gott det går.
Se framåt mot ljusare tider.
Jag ska längta till sommaren.
Hösten.
Vintern.
Och så en ny vår som jag ska få uppleva.
Underbart.
Allt jag ska hinna göra med barnbarnen.
Det vi har talat och drömt om.

När det är så här illa med mig orkar jag inte ens träffa dem.
Vill inte de ska se mig så här.
Men det går bra att umgås via telefon och SMS.
De är stora tjejer nu och klarar det mesta med kommunikation via telefon.
Och så har dom en mailadress...