Lördagspermis !

Ville så gärna hem igår.
Denna vistelse har kännts längre än alla andra.
Tråkigt.
Men igår hämtade dottern tidigt.
Ville hem.
Njuta av hemmiljö och sol.
Orkade inte mycket.
Vattna och plocka lite bland blommorna.
Sen vila med en bok i solstolen.
Besök på Öfvre för kramar och lite prat.
Och så gick jag till barnbarnens och min favoritplats: Lillskogen.
Plockade några av årets första liljekonvaljer.
Så glad att hitta dem.
Lukten.
Kan inte få nog av den.

Sen gick luften ur mig.
Illamåendet tog över hela kroppen.
Inte andas, inte prata bara försöka bita ihop.
Resan ner var en resa i en varm bil som definitivt inte gjorde saken bättre.
Trots snabba insatser av personalen vill det inte klinga av utan illamående bara ökade.
Desperat.

Och om inte detta var nog så skulle jag på IVA för att sticka in en nål för maten...kroppen har varit utan näring i nästan två dygn.
Inte bra.
Men sn sitter nålen i armvecket och där ska den förbli ytterligare ett dygn.
Gör mig handikappad.
Retar mig.

Nu hoppas jag på en bättre dag.
Att illamåendet inte tar över hela dagen.
Och så ser jag fram emot morgondagen och hemgång.
Borta bra men hemma bäst...
Bara jag orkar.
Måste bita ihop.
Kämpa.
Se framåt.
Planera och drömma.