En väldigt tidig lördagmorgon.
Vaknar redan kl 03.45 och är utsövd, inte direkt pigg men kan inte
somna om.
Ligger kvar i sängen och funderar på hur kroppen fungerar idag.
Igår var det ett enda stort illamående från morgon till kväll.
Fick inte ro till annat än koncentrera mig på det.
Känner även av det idag, pust !
Har ringt min läkare och hon har skrivit ut vad som går mot detta men inget tycks hjälpa.
Ber till Gud att det kommer att försvinna.
I mina tidiga morgontimmar låg jag och tänkte på vad jag längtar efter.
Mat i alla former och smaker.
Det är nu mer än två månader sedan jag försökte äta något mosat som inte gick så bra
.
När jag nu ser ut över vår lilla trädgård får jag en längtan efter en macka med kall skivad potatis och ägg med årets första gräslök.
Så underbart god.
Sen skulle en rabarjerpaj med krispikt skal och mängder av vaniljvisp sitta fint:
Jag väntar och hoppas även att jag får uppleva vår vackra nyponrosbuskes underbara blommor i år.
Förra året fick den lite fnatt och blommade två gånger. Så enkla men så vackra rosor.
För att inte tala om den jordgubbsjasmin som överlever år efter år i en kruka på balkongen. Doften är obeskrivligt...måste upplevas. De dagar den blommar skulle jag vilja bo på balkongen, kunna dra in doften dygnet runt....
Det är mycket längtan just nu.
Men längan efter livet är störst.
Ett normalt liv utan sjukdom
Som sköterksan på röntgen sa igår:
- Tänk om röntgen kunde göra er alla friska !
- Ja, tänk !
Vi önskar av hela vårt hjärta att all din längtan snart ska infrias. Kramar från Karin o Staffan
SvaraRadera