Ensam hemma.

Det händer inte så ofta att jag får ha huset för mig själv.
Men igår var en sån dag.
Maken hade sammanträde hela förmiddagen och sen ett besök i grannstaden.
Jag kan inte komma ihåg när jag fick en hel dag bara för att vara.
Sov en stund.
Läste böcker.
Städade en garderob.
Och bara njöt.
Ringde en gammal arbetskamrat och berättade om min sjukdom.
Ett långt samtal med både skratt och tårar.

Dottern kom på kvällen med alla papper som skulle undertecknas.
Hon har gjort ett hästjobb och tagit hand om allt när det gäller min anmälan till sjukhuset för "fel vård".
Hade inte orkat själv.
Så tacksam för det.

Sen hoppade jag i säng när ASIH varit här.
Och sov, sov och sov.
Vaknade senare än vanligt och inser att "maten" i påsen tagit slut.
Den som INTE får ta slut.
Fick ringa jourtelefonen och inom en kvart var de här.
I Grevens tid.

Så nu känner jag mig ganska utvilad inför dagens strapatser.
Måste fixa ett nytt körkort.
Och för att få det behövs ett foto.
Det kom också i Grevens tid.
Innan jag tappar håret av kommande behandlingar.
Så nu gäller det bara att frisera till sig och se ut som folk....