Tacksam för det lilla !

Igår sken solen från en klarblå himmel.
Varmt, skönt och vindstilla.
La ut ett skönt skinn i solstolen och klädde mig varmt och så satt jag där på vår balkong och lät solen "brunfärga" mig lite.

Men så tittar jag ut på vår minimala tomt, på rabatten (den enda) och insåg att ett litet krafttag behövdes.
Så maken och jag rustade oss med varsin kratta och en sposäck, på en kvart var det klart.
Vilken skillnad.
Vårt förra boende krävde mer än en helg av krattande för att se presentabelt ut på våren.
Nästan ett veckoprojekt.
Radhustomter är att föredra.

Så ringer det på dörren.
Där står lilla E.
- Hej, jag vill bara ha en kram.
Hon hade cyklat ner själv bara för det.
Lilla Gumman !
Hon stannade en stund och vi pratade igenom hennes lördagkväll, mitt "sondätande" som fascinerar henne och lite annat.
Och så for hon hem, nöjd.
Såna tillfällen är guld värda.

Men så kom jag på att ytterligare penseér behövdes.
En ampel som ska hänga på framsidan hittades i ett skrymsle.
Upp till blomsteraffären på ön.
Plockade åt mig några vita.
Frågade snällt om jag kunde få några deciliter jord till en kruka.
Kändes som onödigt att köpa en hel säck på 50 liter för en ynklig ampel.
Så tittar han på mig, ser min sond i näsan (vem kan undgå) och så frågar han:
- Är du sjuk !
- Ja, typ säger jag.
- Då vill jag inte ha betalt.
- Nähä, men tack.

Så hem och plantera och så hann vi med en stund på framsidealtanen innan kylan började krypa på.