Det går upp och ner...

Torsdagen var en kul dag men på fredag vände det.
Fredagen den 13:e har jag aldrig trott skulle vara någon speciell otursdag.
Har aldrig tänkt på det och är inte direkt vidskeplig.
Men denna fredag...
Då hände det som jag fruktat ända sedan jag fick sonden genom näsan.
Det var totalt stopp i den.
Varken luft eller vatten ville passera.
Ringer akuten på "min" klinik i Sundvall och får komma direkt.
Ja, säger den lugna trevliga läkaren, det är bra att dra upp den och svälja en ny !
Shit !
Det värsta som kunde hända hade hänt.
Men med en stab av kolugna människor runt mig gick det bra.
Och jag kunde åka hem med ny och fullt duglig sond.

Sen kom dagens roligaste överraskning.
Blommor, en underbart vacker bukett från en gammal arbetskamrat.
Men inbjudan till lunch i sommar.
Nu har jag ett mål till att uppnå.

Sen ramlade barnbarnen in.
Ville rita.
Kramas.
Berätta om sin dag.

Men är inte detta livet ?
Som en berg-och-dalbana !
Ena stunden är det upp och andra ner.

Idag hade jag sett fram emot sol på min altan.
Men än har ingen liten gul sak dykt upp på himlen och det ser inte ut som den kommer att dyka upp heller.
Det får bli ännu en dag i soffan med min "kavaljer" droppställningen.
Sämre kan man ha det.