En omväxlande dag.

Började dagen med att bre mackor och koka kaffe till dem som skulle delta i "Lokalekumeniska träffen" i Gården.
Sen var det dags för lunch.
Den ställdes fram och gästerna fick klara sig själva.

Jag skulle ta adjö av Agda.

Hon var mamma till min bästa vän sen över 50 år tillbaka.
En god människa.
Varm.
Humoristisk.
Hon hade fyra barn precis som min mor.
Hos dem var man alltid välkommen trots sex personer i tre rum.
Trångt, överbelamrat med sängar och möbler men hjärtligt.
Om någon vecka skulle hon ha blivit 90 år men kroppen orkade inte ända fram.
Nu fick vi säga adjö under en mycket fin gudstjänst.
Tack Katarina präst.

Sen var det dags för kaffe till gästerna i Gården.
Dukning inför lördagens evenemang.
Sammanträde med chefen.
Och så middag för nya gäster.

Man känner sig lagom trött efter en sån dag.
Och då ringer barnbarnet.
- Vi ska bada ute, kom och titta.
- Klart jag kommer, sa jag.
Och detta fick jag se:

Lyckligare barn har jag inte sett på länge.
Nu har även jag lovat hoppa i någon dag...