Dag 5.

Denna sista dag med de små varade bara någon timme för min del.
Fick fixa frukost, borsta hår och så underbara kramar...sen tog morfar över.

Själv skulle jag tillbringa dagen på Vårsta, personaldag.
Så mycket flum !!!
Kanske ska man inte kritisera arbetsgivaren som ordnat programmet så här offentligt men jag kan inte låta bli.
Här sitter vi närmare 40 personer och ska ha en dag om, ja vadå ?
Grupparbeten där vi skulle diskutera ämnen som jag inte ens visste fanns.
Problem på arbetsplatsen jag inte ens visste om eller...finns dom ?
Enligt min mening var detta en helt bortkastad dag.
En dag jag kunde ha tillbringat vid skrivbordet men något kreativt, något som gett resultat.
Men en arbetskamrat sa:
- Någon gång i framtiden kommer du nog att minnas den här dagen och ha nytta av den.
- Knappast, svarade jag.
Den personen kommer att leva farligt den dagen hon kommer med citatet "Vad var det jag sa ?"

Väl hemma skulle jag starta min mobil.
Trycker på rätta knapparna.
Slår in min PIN-kod...fel, fel, fel och jag behöver helt plötsligt en PUK-kod.
Ringer Telia som snällt talar om att det är bara att gå in på "Mina sidor" så ordnar sig allt.
Jo visst, om man kommer ihåg den koden !!!
Livet är en ändlös rad av koder.
Min hjärna klarade inte mer den här dagen.
Nu får jag vänta ett antal dagar så kommer koden till Telia på posten och sen får vi se om jag lyckas hitta den rätta till mobilen.

Dagen måste ändå avslutas och detta med en personalfest.
Nu skulle en av cheferna firas av, nytt jobb och en hade fyllt jämnt.
En lagom gemytlig fest med många fina ord till mycket fina människor.

På väg hem slank jag in på macken och köpte veckans sedvanliga korsordstidning och till min förvåning läser jag att vinnare av ett presentkort på 100 kronor är:
Lena Hasselborg, Härnösand.

Detta behövde jag idag !