Pension ?

För ett halvår sedan ringde en Martin upp mig och presenterade sig som min nya "personliga försäkringstjänsteman". Här hickade jag till lite !!! Visste inte ens om att jag haft någon (förutom maken som jobbat i branchen hela sitt yrkesverksamma liv)och frågade då vad som hänt den förre.

- Vem var det, frågar Martin.
- Inte vet jag, har aldrig talat med honom.

Nu uppstod en del frågor som inte blev besvarade.

Men Martin och jag kom överens om att vi skulle ses för att se över min kommande pension, ge råd och räkna ut när jag kunde gå hem från arbetet för gott med en "lön" jag kunde leva på.
Turerna har varit många...han ringde återbud...jag ringde återbud. Men idag sågs vi !

Vilket sorgligt möte !

Han knappade in sig på sin dator och började mata in de uppgifter jag tagit fram om tjänstepension, privat pensionssparande, nuvarande lön m m.

Och så kom slutresultatet. Så mycket blir det om du går i pension vid den åldern, så mycket om du jobbar vidare till den åldern osv.
Kontentan blev att pension ska jag över huvud taget inte tänka på ! Funderade ett tag på att ställa mig på mina bara knän framför arbetsgivaren och be dem behålla mig tills döden skiljer oss åt.

På väg hem kom jag på andra tankar. Jag kan leva på mindre i månaden, jag kan göra långkok (typiskt pensionärssyssla), handla mer på rea och jag får tid att jaga extrapriser. Jag kan till och med fortsätta resa (det jag ser fram emot som pensionär) då jag kan ta en sista-minuten till skitpris när helst jag vill. Och när jag tänker längre så var det inte så j-a taskig pension när jag ser hur en del har det.

Men en sak är säker då det gäller att bli en pensionär: Lång utbildning och taskigt betalt.