Längtan.

Hela sommaren har jag längtat, längtat efter att få äta den ljuvligaste av alla sommarrätter...surströmmingen.
Det höll på att hända redan i början på augusti men många andra hann före, de köpte fjolårets och årets inläggning hade inte släppts. Slut i butikerna.

Men ikväll hände det !

Nämnde för en vän att jag var solokvist i helgen och hade en tanke på att festa på denna ädla rätt i all min ensamhet.

- Min man tycker likadant, jag äter inte surströmming så han söker en "maka" !
- Kom till mig, sa jag.

Dom kom.
Vi åt.
Njöt.
Nostalgitripp av dryck.
Sjöng.
Umgicks.

En så underbar kväll.
Nu luktar hela huset av fisken, men det står jag mer än väl ut med.

Tack ni goa vänner för en genomtrevlig kväll.

Hoppas vi gör om det nästa år !