Biskoparnas väntan är över.

Igår kom dom, möblerna.
I släptåg kom också en montör. Inte en sån med en hel verktygslåda full med grejer.
Nej, denna var endast utrustad med en skruvdragare.
Ganska snabbt insåg han att viktiga delar till bordet saknades.
Han tog sin skruvdragare och drog iväg som en avlöning.

Idag återkom han, lika dåligt utrustad men med de saknade prylarna.
Efter endast en timme var han klar och vi kunde då båda konstatera att bordet var transportskadat.
Borta som en avlöning igen men hann säga.
- Återkommer och byter så fort de nya skivorna är här.

Men nu står bordet där, skadat i hörnen men med tillhörande vackra gulklädda stolar.
Rummet har fått liv, ser ljusare ut och är användbart.

Och jag kan nästan ana ett leende från åtminstone en av biskoparna...