Katastrofläge.
Askmoln över Europa och alla flyg ställs in.
Oljan breder ut sig i Mexikanska Golfen och är nu 9 900 kvadratkilometer (!) stort.
Det är vad jag kallar katastrofer.
Men så kommer jag till jobbet, taggad till tänderna och här är det KATASTROF a la klass I.
Ingen kommer åt sin e-post, surfa på nätet är inte att tänka på och inte ens "b-ämbetet" går att logga in på. Man sitter som handfallen, börjar bläddra i några papper som legat länge på skrivbordet och bör åtgärdas inom kort.
OK !
Jag tar detta idag.
Stuper på första arket, behöver in i datorn för att åtgärda. Nästa ark, likadant.
Ger upp och tar lunch, sen till b-gården, kemtvätten och så hem.
Och här funkar e-posten.
Men till vilken nytta ?
Behöver åtkomst till allt det som finns i vår server på jobbet.
Vi är sårbara !
Ååhå. vulkanutbrott i cybervärlden... väldigt lokalt tydligen. Sådana små katastrofer blir nästan lite gulliga i det stora perspektivet.
SvaraRaderaMycket lokalt, du ! Ganska privat faktiskt, hölls inom 4 väggar !
SvaraRaderaJomenvisst är det sårbart. Ämnet med data-beroendet bör vara ett personalseminarie-ämne på alla arbetsplatser. Vad gör vi (plan B)den dag det händer? Lista alternativa göromål och "bonus"jobb.
SvaraRaderaPratade om detta med min man en gång sedan han lugnat ned sig efter ett vredesutbrott mot mig. Orsakat av att jag kommenterat en dags datastopp på hans jobb i stil med:"Ni borde ha en reservplan vad ni ska syssla med istället, då det säkert händer igen". Lycka till med tänderna!
Anette: Du har så rätt. Vi borde lägga upp en plan B både på arbetet och hemma.
SvaraRadera