Vara till besvär.

Jag har aldrig säger aldrig gillat att vara till besvär. Känslan ger mig obehagskänslor, får mig att vilja gottgöra och orden förlåt och ursäkta tycks ta över all min vokabulär.
Och nu är jag till besvär, tycker jag.
Bor på ett superbt hotell med tre arbetskamrater, underbar service, sagolik mat och en frukosten kan man döda för.
Men....
Det är bara vi som bor här denna helg.

Vi tvingar alltså EN personal upp i ottan för att fixa denna himmelska frukost, EN kock att arbeta helg för att EN personal ska kunna servera oss lunch och middag i all enkelhet. För att inte tala om den otroligt trevliga damen i receptionen som tålmodigt väntar på att det kyrkliga sällskapet ska bestämma sig för hur "talet" ska se ut och invänta alla rättningar och sen skriva ut det på Hotellets skrivare.

Vet inte hur många gånger jag bott här (otaliga) men det är likadant varje gång. Superb service, glad och tillmötesgående personal, sagolik miljö och så lugnet. Inte ett ljud från den stora världen bara tåget i fjärran.

Här vill jag stanna trots att jag längtar hem.