Laddad och klar !
Jag gillar påsken och jag gillar barn men inte påskkärringar ! Då menar jag de stackars barn som rustas till tänderna med fräknar, chaletter, förkläden och så kaffepannan (ibland är det även en korg) som förväntas fyllas under färden mellan husen i kvarteret. Visst kan jag ge godis bara jag slipper den där förbannade "Gullefjun".
Vid första besöket står jag med ett leende på läpparna men när typ åtta ringt på dörren är mitt leende ganska ansträngt.
Nåt år vet jag att vi släckt ner huset och bara låtsats att vi inte är hemma. Dom är ju inte i den åldern så det blir några sena påskvandringar...så framåt Rapport-tiden så kan man andas ut och tända upp huset igen.
Värst är det när jag glömt ladda upp med lämpligt godis (papper på och inga nötter) då är det min "spargris" som får rycka in med guldtior och femmor. Kan bli en ganska kostsam kväll.
Men ikväll kommer vi nog inte undan. Med gäster på middag känns det fel att släcka ner och gömma sig i källaren så jag har laddat med en skål godis vid dörren. Jag får härda ut.
Redan vid tre-tiden knackade det på dörren. Så var det dags då, tänkte jag, och öppnade.
Där står dom, rustade till tänderna med fräknar, chalett, förkläde och en liten väska...mina älskade barnbarn. Så gulliga och så glad jag blev.
Så välkommen nu alla kärringar till mig, jag är laddad och jag ska le hela kvällen !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar