Åter på "turne".

Tidig morgon, 17 mils bilresa, god och närande frukost och besöket kan börja.

Är på min första biskopsvisitation med ny biskop, spännande, späckat och fullmatat.

Klockan kollas ideligen, bläcket tar slut i pennan, ögonlock fladdrar till och så är det mat. Och mat är aldrig något som saknas på dessa resor. Tvärtom ! Att ställa sig på vågen "före och efter" är det mest idiotiska man gör. Väl hemma och man kör efter-vägandet går man oftast in i en djup depression, speciellt så här nära beach 2010.

Men det känns även sorgligt.
Saknar dem som jag under årens lopp visiterat med trots att dagen präglats av många skratt.
Saknar personerna som under åren blivit så goda vänner.
Är det underligt ?
Nej !
Man umgås tolv timmar om dagen, pratar, byter erfarenheter, summerar dagen över ett glas rött, blir mer än bara arbetskamrater.

Nu ska jag göra samma sak med andra och vem säger att det inte kan hända igen.
Att vi kan bli samma sammansvetsade team ?
Jo, organisationsförändringen.
Nästa gång är det ett nytt resesällskap.

Bara jag består !