Måndag !

Trots tjuvstart på arbetsåret förra veckan så var dagen D här idag.

Vilken aktivitet, spring i trappor och korridorer, telefoner som ringer för döva öron, kö vid skrivaren (den som allt för ofta "justerar bildkvaliten"), fullt i fikarummet till morgonfikat, sedvanlig information om det som hänt och ska hända...så snabbt man är inne i de vanliga hjulspåren. Både skrämmande och bra. Bra att man inte behöver någon direkt inskolning, skrämmande att man så snabbt glömmer de lediga dagarnas sakta lunk.

För mig blev det en lång dag. Redan 06.30 var jag på plats och inte hemma förrän sena eftermiddagen.

På hemvägen gjorde jag en stor insats ! Ett av barnbarnen behövde en liten silverkrok, helt nödvändig för att kunna fullborda en egen tillverkad klädhängare till två andra små barn. Då rycker mormor ut !

Men en sexårings syn på en "liten silverkrok" är inte samma som min. Jag inhandlade en liten krok, mycket liten krok. Vad jag inte visste var att den skulle hålla för överdragsbyxor....Men hon blev glad och kunde färdigställa hembygget och jag blev glad för goa kramar.